Att känna relationslugn

//Att känna relationslugn

Att känna relationslugn

Intensitet i känslor behöver inte vara detsamma som att personen du träffar är rätt för dig. Förälskelse och sexuell laddning kan vara SÅ förförisk att hela ditt ”system” lockas till att kompromissa med saker du normalt sett aldrig skulle göra. Kemiska substanser, isolerade från varandra kan vara fullständigt harmlösa, men mixade – destruktiva till tusen.

Kickarna i mötena med passionen är några av de absolut starkaste drogerna. Och så är vi skapta. Men vi fick med någonting annat i ”verktygslådan” – reflektionsförmågan: stanna upp, se, lyssna och andas djupt. Sänkta hjärtslag är en bra beslutsnyckel. Vi behöver påminna oss själva om det i stunder då vi är nere för räkning. Jag vet – inte alltid så lätt men styrkan i påminnelser är potent.

Vi tror att vi aldrig mer skall få känna det fantastiska ruset, så det klamras fast vid hoppet om personen som inte bryr sig över hela spannet, en dag skall nå ”upplysning” och se oss. Det kan hända men skulle du satsa alla dina besparingar på aktier med 50 % risk för brakförlust?

Så här tänker jag: lugn behöver inte vara likställt med tråkigt. Vi kan både vila i någons sällskap OCH samtidigt känna passionsvågorna. Att komma hem i någons sällskap är enastående.

När det blir haveri i förbindelsen till dina egna djupare värderingar/övertygelser/sanningar i förhållandet, är du inte på rätt plats. Det blir aldrig bra om vi dumpar värdet på självrespekten för att till varje pris passa in. Har själv gjort det – sålt den inre gps:n under inköpspris och vet därför vad det leder till.

Dörrar stängs samtidigt som andra öppnas. Nya människomöten är ständigt på gång.

Vilket kärleksspråk pratar du? Webinar ikväll den 10/1 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach

By |2018-01-10T08:05:52+00:00januari 10, 2018|Blogg|9 Comments

9 Comments

  1. Elin 10 januari, 2018 at 11:14 - Reply

    På något konstigt sätt så skriver du alltid precis det jag behöver höra i precis rätt ögonblick. Tack!

  2. Ida 10 januari, 2018 at 14:01 - Reply

    Samma här (som ovanstående sa). Som om du läser min ångest och mina obesvarade frågor och sen ger ett svar. Men det är så otroligt svårt att veta om man gör rätt i att avstå. Tänk ifall man borde försöka få kärleken tillbaka för att den andra är rädd. Kanske är det inte kärleken som gör en otrygg, det kanske är rädsla hos den andra. Han lämnade mig abrupt, men kan inte säga att han inte älskar mig. Hur veta om man gör rätt i att vara passiv…

  3. Carina 10 januari, 2018 at 14:07 - Reply

    Tack – det stämmer bra!

  4. Åsa 10 januari, 2018 at 19:21 - Reply

    Men om man vill lära av partnern som tänker rätt men inser det för sent. Då år det extra ledsamt. Då får man lite på din sista mening. När dörrar stängs öppnas nya. Hur tungt det än är. Hmmmm….

  5. Lars 11 januari, 2018 at 16:03 - Reply

    @Ida. Precis så tänker jag också för tillfället. Har blivit lämnad av en kvinna, inte för att det inte finns kärlek, utan för att hon är rädd. Jobbigt det där när det finns en fin grund men också rädslor. Tyvärr kan man ju inte påverka en annan människas val men kanske hittar man tillbaka när reflektion och batteriladdning har fått pågå en tid. Det är dock bara en stilla förhoppning och egentligen tror jag nog inte på det utan måste gå vidare som om möjligheten inte finns…

  6. Ingela 11 januari, 2018 at 21:19 - Reply

    Helt otroligt, mina tankar och mina frågor…. Snacka om att nya dörrar öppnas. Saknar honom som valde att bryta upp, men mår mycket bättre, inga tvivel, ingen ångest….större självrespekt. Vi pratade olika språk och hade svårt att kommunicera utan mina frågor som inte fick några svar. Jag är starkare nu än för en vecka sedan när vi bröt upp. Men känner en sorg att det inte blev det vi ville och trodde

  7. Petra35 11 januari, 2018 at 21:58 - Reply

    Just nu känner jag lugnare än på länge. Alltså jag har börjat lita på min väg. Känner att jag går åt det håll som jag ska, och just nu är där jag ska vara. Även om jag förmodligen alltid kommer vara en ivrig människa som helst vill springa i förväg å ta reda på vad som ligger längre fram. Både för att jag vill se vägen så jag känner mig tryggare och har mer kontroll. Men nu fungerar ju livet sällan så. Det är ju fullt av ovisshet. Och det är ju där jag måste lita på att vägen finns där även när jag inte ser längre än 3 meter. Men bara känslan av att jag går efter en väg som känns rätt för mig att följa. Det ger ett lugn. Det kommer att leda till en fin plats, där jag kommer att trivas med mig själv och den väg jag valt. Då kan man gå vägen utan att vara så rädd och orolig för att man är helt vilsen. Just nu väljer jag ensamheten tills det bästa för mig korsar min väg. Och jag kommer passera allt å alla som inte är bra för mig. Just nu har jag en positiv känsla i kropp och själ. Mer tillit och spänd förväntan än rädsla och förtvivlan över att känna mig vilsen. Jag ska vara tacksam just nu.

  8. Essie 14 januari, 2018 at 12:03 - Reply

    Petra35 – jag har inget lugn just nu men jag präntar in dina ord som kanske kan hjälpa mig. ” Jag måste lita på att vägen finns där även när jag inte ser längre än 3 meter”. Tack för dem!
    Din text utstrålar en beslutsamhet och ett lugn – du är absolut på din rätta väg!

    • Petra35 15 januari, 2018 at 11:06 - Reply

      Tack Essie…ja, jag är lite rädd för att jag börjat murat in mig själv för mycket för att jag inte vill bli sårad igen. Man måste våga släppa in oxå. Men just nu mår jag bäst i min egen värld där jag har kontroll. Ska bara fokusera på att bygga mig själv stark nu och sen vara noga med vem som får komma in. Det kommer inte längre vara gratis inträde till nöjesparken om jag säger så…

Leave A Comment

X