”Lita på känslan!” Hur ofta har vi inte fått höra det i all välmening? Problemet är bara: vilken av känslorna? Ofta är känslorösterna i konflikt med varandra. Och vad händer när vi inte lyssnar till vad förnuftet har att säga? Och bara går på det som ”känns rätt”?

Det finns ett oändligt antal exempel på hur vi har följt nyfikenhet, intresse, attraktion och passion. Var hamnade vi?

Eller känslan som kommunicerar till oss: ”du är värdelös! Du förtjänar inte! Med den kroppen borde du inte få visa dig på stranden.”

Eller drev på sociala medier som gör oss förbannade: ”jag ska minsann visa vad jag tycker med en vass kommentar!”

Känslor upplevs via kroppen och kan vara helt fantastiska! De får människor att skapa musik, film, uppfinningar, böcker, barn och annan skönhet. Men känslouttryck skapar även kränkningar, fördomar, hat, terror m.m.

Om vi saknar ett empatiskt klokhetsfilter inombords som känslorna måste få passera innan de kommer till uttryck, ligger kaoset inte långt borta. Vi behöver ha tillgång till känslomässig intelligens för att inte gå vilse.

Mannen berättar för mig: ”tidigare – om jag t.ex. var på after work så gick jag alltid i samma fälla, därför att känslorna bedrog mig. Det slutade alltid på samma sätt: attraktiva och vackra kvinnor som redan var i förhållanden. Jag var alldeles för ivrig och tog inte tiden att lära känna dem på riktigt. Någon var ärlig och sa som det var, men känslan inom mig sa: det ordnar sig! Gång på gång sårade jag mig själv. Drogs till dem som hade ett alldeles för stort bekräftelsebehov därför att jag själv hade det. Kaos, kaos, kaos…”

Vägen till destruktiva beteenden går nästan alltid via känslan och vi behöver lära oss att även ge förnuftet rösträtt. Som jag ser det, är en betydande del i att vara en integrerad människa, förmågan att lyssna till, men inte alltid reagera. Utan agera, vilket ibland betyder att inte göra någonting alls.

Vi behöver vända oss till våra djupare grundvärderingar och fråga dem: ”vad skulle du gjort i den här situationen?” En av mina inre pelare som bär upp taket på personen Michael, är frågan: ”skulle mina döttrar vara stolta över mig om jag gör så här nu? Skulle jag vara en bra förebild som pappa/man/människa?”

En av mina pelare är alltså: frågor! Ställ dig själv frågor innan du reagerar eller agerar. Vänta… och ge dig själv frihet genom tid och rätt slags frågor.

Bryt destruktiva beteenden – webinar ikväll söndag den 1/7 klockan 21.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach