Om maktkampen mellan er inte bryts

//Om maktkampen mellan er inte bryts

Om maktkampen mellan er inte bryts

Vet du vad som knäcker oändligt många förhållanden? Jo, den benhårda viljan att försöka vinna meningsskiljaktigheterna och att ”rätta till” den andra. Jag vet hur lätt det är att trilla in i de verbala striderna. Från att ha varit i våra vuxna, förnuftiga, lyssnande och förstående jag, förvandlas vi plötsligt till små oroliga barn eller rebelliska tonåringar. Eller slipade debattörer. Adrenalin som pumpar våldsamt i våra blodkärl. Höga röster, himlande ögon, degraderande kommentarer, analyserande, etiketter, ilska, rädsla, egon…

Det är ingen lätt konst att kunna bråka på ett sätt som inte bryter ned.

Meningar som aldrig går att radera ur våra minnesbanker ropas ut.

I vreden och rädslan blir vi till emotionella analfabeter som endast ser från vår egen snäva vinkel. Likt en övertaggad Donald Trump som sitter inne med den enda sanningen och lösningen. Eller en undfallande martyr. Det få saker som blir rätt!

Vi börjar gräva skyttegravar, reser murar, lägger ut känslomässig taggtråd och utnämner oss själva till den enda sanna vägens pastor. Vi hamrar ut  vår predikan för att vinna. Vinna vad? Ordkrigen så att vi förlorar närheten till partnern? En tillfällig egoboost så att vi när oss själva med ytterst tillfällig konstgjord andning.

Sedan sitter vi där (om vi har förmågan till introspektion) och bannar oss själva för att vi inte kunde bättre. En åklagare och en försvarsadvokat inombords i högljudda argumentationer eller viskande anklagelser.

Varför kan vi inte bättre?

Därför att vi är människor med fel och brister. Den lugna, kärleksfulla och stabila personen flyr genom nödutgången då vi är stressade. Alltför snabba hjärtslag, höjda axlar och muntorrhet berövar oss våra bästa jag.

Den utdragna och bestraffande tystnaden är förödande. Liksom kroniska anklagelser och tillrättavisande. Vi demaskerar våra mörkare sidor för oss själva med ”bättre” egenskaper som självvärde, integritet och stolthet.

Kärleken är ständigt återkommande handlingar av förlåtande (inte detsamma som flathet eller medberoende). Mjuka inkännande blickar som blir till naturliga vanor. Att för ett kort ögonblick stanna upp: Hur ser hennes eller hans emotionella horisont ut? När du lyckats hämta in de avslappnade andetagen: hur är det att vara hon/han just nu? Försök först att förstå och i andra hand bli förstådd. Det är detaljerna som bygger helheten och allt börjar med oss själva.

Konsten att möta rätt partner – webinar söndag 15/4 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach

By |2018-04-13T19:54:17+00:00april 13, 2018|Blogg|3 Comments

3 Comments

  1. G 13 april, 2018 at 21:53 - Reply

    Is life a competition? no

  2. Annica 13 april, 2018 at 23:22 - Reply

    När jag läser inlägget går mina tankar till egots-kontra hjärtats handlingar och hur svårt det kan vara att följa hjärtats röst.

  3. Ulrika 14 april, 2018 at 20:47 - Reply

    Så fint skrivet. O så sant. själv har jag en bra bit kvar, men det är ok. Blev ju inte bemött med särskilt mycket förståelse när jag som mest hade behövt det, som barn.
    Misslyckades rejält i min senaste relation både med att ge honom och mig själv förståelse… Men har hopp om att det kan bli annorlunda nästa gång

Leave A Comment

X