Relationer – att vara närvarande

//Relationer – att vara närvarande

Relationer – att vara närvarande

relationer. tillit

Har skrivit om det tidigare och jag säger det igen: vi män hänger löst i parrelationen den dagen då hon inser att det saknas SAMHÖRIGHET. Känslan av samhörighet är själva nyckeln. För att nå dit behövs vår närvaro.

Är väl medveten om att det kan bli generaliseringar när jag skriver om kvinnor och män, att en del känner: ”det där stämmer inte på mig! Dra inte alla över en kam!” Det jag ser är mönster och självklart finns det många undantag och omvända varianter (män som knäckt kommunikationskoden).

Tillbaka till NÄRVARO. Vad är det förutom ett ord det pratas fint om och som är så avgörande i en hälsosam relation? Hur ser det ut i praktiken?

Ett par saker som bäddar för allt annat än närvaro. Nu säger jag det igen: män – vi behöver bli bättre på det. Gå inte i försvar: närvaroblockerare nr 1.

Några förhållande killers:

  • Var defensiv. Visa med attityd, kroppsspråk och tonläge att du ”minsann tänker försvara din rätt.” Formulera kontringsmeningar i tanken då ni hamnar i diskussion (få saker är så avtändande som en icke lyssnande person).
  • Ha smartphonen som andra hälft.
  • Lyssna inte färdigt på henne, utan var blixtsnabb med smarta lösningar.
  • Kör med härskartekniker.
  • Behandla andra människor med nonchalans.
  • Dålig impulskontroll. Här ingår bl.a. alla former av missbruk.
  • Var inte delaktig i hemmet och undvik se de ”små” sakerna.
  • Bete dig på ett sätt som gör att kvinnan vid din sida känner sig ensam.
  • Var känslomässigt snål och tjata om sex, istället för att se vilka känslomässiga insättningar du gör på relationskontot. Förspelet pågår 24 -7.

Närvaro är inte lätt i en stressad vardag. Det ligger nära till hands att vilja kliva in i bubblan och slippa allt ”krångel”, men återigen: SAMHÖRIGHET. Om vi missar att skapa förutsättningarna för den, kommer vi en dag stå där med en smärtsamt förvånad min: ”vad hände?! Jag som gjorde allt för henne! Förstår mig inte på kvinnor!”

Bara genom att börja tänka på hur en LEVANDE RELATION ser ut, har vi kommit en bit på vägen. Tankar föder verkligheter.

Allting börjar hos oss själva. Som någon sa: ”försök inte hitta rätt kvinna, utan se till att bli rätt man.”

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

By |2016-12-12T15:13:10+00:00november 9, 2014|Blogg|29 Comments

29 Comments

  1. Lotta 9 november, 2014 at 08:48 - Reply

    Jag är så glad att jag hittade in till den här bloggen,någonstans har jag som kvinna förlorat tron på att det finns en man som överhuvudtaget kan förstå en kvinna eller prata med en kvinna utan att halka in på det fantastiskt spännande ämnet sex…hoppas många män läser din blogg och anammar det du har att förmedla,du är en väldigt klok man…Jag kommer följa dig 🙂

    Med Vänlig hälsning

    Lotta

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 10:19 - Reply

      Det inspirerar mig att höra dessa ord från dig Lotta. Ger energi:-) Den känslomässiga likgiltigheten har fått många, särskilt män på fall. Önskar dig en fin söndag.

  2. irene 9 november, 2014 at 09:42 - Reply

    Vilken intressant blogg du har. I punkten ”Bete dig på ett sätt som gör att kvinnan vid din sida känner sig ensam” ryms även ”neka henne att vara med i husrenoveringar”, ”ta fikapauser med dina vänner men inte med henne”, ”neka sex” och ”se för guds skull till att somna med ryggen mot henne, med täcket över huvudet och mer öronpropparna istoppade”
    Tyvärr är det lätt att välja samma dåliga förutsättningar för förhållanden som man haft tidigare oavsett om det handlar om missbruk eller känslostörningar. Det svåra är att bryta mönstret och kontentan kan i stället bli välja att leva ensam. Det är tråkigt men tryggt. Det skulle vara intressant om du tar med den problematiken i bloggen också.

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 10:14 - Reply

      Tack för dina tankar irene. En känslomässigt närvarande mogen person utsätter inte sin partner för det du beskriver. Brytande av mönster kräver en touch på pausikonen och handlande bortom det automatiska.

  3. Åsa Elm 9 november, 2014 at 10:01 - Reply

    Sant så sant. Du stärker mig så oerhört i allt du skriver, när tankarna i mitt huvud bara gnager och gnager. Tack!!!

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 10:07 - Reply

      Igenkänningar är väldigt kraftfulla och vi behöver alla ständiga påminnelser. Önskar dig en fin söndag Åsa.

  4. Ulla 9 november, 2014 at 10:51 - Reply

    Härligt med denna diskussion, du delar med dig av kloka reflektioner..men jag tror att det gäller oss både kvinnor och män. Ofta kan man se att människor gör ett försök att vara närvarande, de går ut och äter middag är bara med varandra ..men båda ser ut att vara på andra ställen i tankarna ..och det ser mycket tyst ut. Relationer är inte lätt ..det krävs ett ständigt jobb som båda måste gilla. Tack! för att du delar dina tankar som kan höja värdet i relationer. Ha en bra dag! Ulla

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 11:00 - Reply

      Tack själv Ulla! Inspirerande energi du ger. Önskar dig en härlig söndag.

  5. Harriet 9 november, 2014 at 12:07 - Reply

    Underbara Michael! Vilka fantastiska inlägg du gör:))) Du prickar in allt, gäller givetvis oss qvinnor oxå, kramar till dig:))

  6. Malin 9 november, 2014 at 14:36 - Reply

    Du ger så många kvitton på att det var rätt att lämna alla dessa punkter har jag vid flertal tillfällen påtalat att det dödar , men mycket av det kan man inte lära sig, man måste ha det i sig från början.

  7. Ankie 9 november, 2014 at 16:57 - Reply

    Åh!!! Det här var ett super bra inlägg. Det skulle va spännande att höra vad män har för åsikter om det här? Tänk vad många relationer som skulle slippa gå sönder… <3
    Hoppas du räddar massor av relationer Michael! Du är jätte bra! 😀

  8. Lejon 9 november, 2014 at 20:15 - Reply

    Tack för en Klok-Blogg !!

    Tänk att så små saker har så stor betydelse.
    Att man är närvarande. Han gjorde allt för mej och ändå valde jag att lämna.
    Kunde inte riktigt begripa varför. Men jag kände mej ensam. Trots att vi var två.
    Han var inte närvarande. Han var i expressen, tv:n eller radion eller alkoholen.
    Vi hade aldrig djupa samtal med ögonkontakt. Det är samhörighet.
    Tack.. nu förstår jag… Har varit svårt för mej att veta vad jag ska ”söka” när jag tyckte att jag hade liksom allt i mitt förra förhållande men var inte nöjd. vände det till att det var fel på mej själv och att det nog är bästa att leva ensam.
    Nu vet jag vad jag längtar efter. Men hur sjutton hittar man det när man är 40 år?

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 20:50 - Reply

      Tack ”Lejon” – Först av allt: vad är fyrtio år? Så många som beskriver liknande: ”att det måste vara mig det är fel på!” Många lager vi behöver gå igenom innan vi kan se klart. Fint av dig att dela.

  9. Bedragen och dumpad 9 november, 2014 at 20:18 - Reply

    Snubblade in på din blogg för ett tag sedan och tycker du skriver så mycket tänkvärda saker så tack för att du finns!
    Detta inlägg var precis vad jag behövde för att inse att det äktenskap jag lämnar bakom mig inte var så bra som jag trott.
    Jag blev bedragen och dumpad på ett brutalt sätt och har kämpat med att förstå vad som hände och hur det kunde bli så här. Jag har insett att vårt äktenskap var över långt innan jag kom på otroheten.
    Ditt inlägg satte fingret på att jag egentligen inte var sedd och bekräftad under de senaste åren.
    Tuff insikt att få men samtidigt hjälper den insikten mig att komma vidare ur sorgen. Jag har förstått att jag behöver något som jag inte fick av min exmake. Jag har lärt mig vad jag söker och jag har inte gett upp hoppet om att mitt sargade hjärta ska få uppleva kärlek igen.
    Denna gång från någon som är närvarande

    • Michael Larsen 9 november, 2014 at 20:53 - Reply

      Det är för personer som dig jag skriver. Tuffa insikter får oss att vilja leva större. När vi är öppna för det, väntar kärleken alltid. Det som är viktigt på riktigt, brådskar inte. Förutom att berätta för nära och kära hur viktiga de är för oss.

  10. Maria Holmqvist 9 november, 2014 at 21:54 - Reply

    Du är fantastisk och skriver så himla bra och sätter orden på pränt.Älskar din blogg och allt är så klockrent….precis det jag upplevt tidigare får ord.Jag har numer en underbar man som tar sig tid för oss, är närvarande och ser mig samt att det är också är ömsesidigt och jag upplever en magisk samhörighet med honom. Det är detta jag sökt men aldrig funnit och tyvärr så brast hjärtat då oxh relationerna sprack trots flera försök att undvika. Tror oxå att med” rätt” person som matchar så kan detta bli så naturligt och båda blir närvarande i relationen.
    Sagt det förr Michael men även nu…du är bara bäst på skriva.Du är toppen

    • Michael Larsen 10 november, 2014 at 05:25 - Reply

      Du inspirerar Maria. Tack! Härligt att du träffat en närvarande man:-) Varma tankar till dig!

  11. Marcus 10 november, 2014 at 07:02 - Reply

    Hej
    Va bra skrivet! Har precis sett din FB för första gången och ämnar ge dig alk chans jag kan gör att förbättra min självinsikt och mitt beteende. Som alla människor så är jag tyvärr ofullständig i mitt beteende och vill gärna fortsätta utvecklas.

    Dock så undrar jag lite om du bara skriver om mannens del i det? Jag har ‘gjort allt för henne’ men arbetar nu istället för ökad mental närhet, samtal, delad egentid, aktivt lyssnande, och mycket mer. Dock så ser jag inte alltid samma respons från min underbara fru.
    Visst kan det inte vara mannens sak att gå till mötes, statistiken säger 70% kvinnor avslutar förhållanden… kanske de också måste arbeta på ett sätt där vi män har lättare att möta dem. Kanske de måste förstå bättre var vi kommer ifrån och hur ci fungerar?

    Vill mötas och dela mentalt som fysiskt!

    Tack igen för bra blogginlägg!

    • Michael Larsen 10 november, 2014 at 07:08 - Reply

      Tack Marcus! Vilken ödmjuk inställning du har. Fint. Det ligger absolut inte enbart på mannen. Vi behöver möta varandra – kvinnor som män. Det handlar som du beskriver, om en vilja till att se varandra och möjligheterna.

  12. Anki 11 november, 2014 at 06:07 - Reply

    Verkligen intressant! Nyss avslutat en relation just pg av frånvaror av närhet och då menar jag inte sex. För min del så är kommunikation verkligen ett måste i ett förhållande. Vi kan inte läsa varandras tankar så talar man inte om hur man mår eller känner är det svårt med förändring i en relation. Intressant läsning du bjuder på
    . Med vänliga hälsningar! Anki

    • Michael Larsen 11 november, 2014 at 08:37 - Reply

      Tack Anki – håller med dig om att bristen på djupare kommunikation raserar många förhållanden.

  13. Annica 11 november, 2014 at 16:39 - Reply

    Jag tycker verkligen att det du skriver är jätteintressant och mycket relevant som part i en periodvis turbulent relation med en man som har en odiagnosticerad bokstavskombination/bipolär problematik.
    I den bästa av världar skulle vi allihop få all kunskap med modersmjölken om hur vi kommunicerar, hur vi är närvarande, hur vi vårdar och när våra allra viktigaste relationer men det funkar ju inte så …
    Alla har vi förväntningar på varandra som motparten mycket ofta inte har den minsta lilla susning om. Vi förväntar oss att partnern ska förstå vilka förväntningarna är utan att någonsin uttala dem högt som om vi vore utrustade med exakt samma relationskarta och det är vi ju inte. När det kommer till relationer kanske min partner bara gått allt som allt 2 veckor i kurs A, 1 vecka i kurs B och två dar i kurs C i relationskunskap i sin familj när han var liten. Det blir en väldig massa luckor det som det kan ta lång tid att upptäcka och ännu längre tid att täppa igen. Jag säger absolut inte att man ska stå ut med allt, men ibland kanske man måste lära den andra hur det ska vara och i klartext säga de mest uppenbara saker.
    Jag lär mig hela tiden nya saker om både honom och mig själv och en del har varit extremt smärtsamt men mitt i alltihop försöker jag se på allt utifrån som en vetenskapsman, typ. Det är nog en del av min personlighet tror jag, att både känna och studera logiskt samtidigt och för mig funkar det rätt bra.
    Med vänlig hälsning
    Annica

  14. Mats 11 november, 2014 at 18:49 - Reply

    HEJ.
    Tack för en skön blogg. Ny här och känner igen frågeställningarna.
    Härligt att en man lyfter dessa frågor, fortsätt så. Jag kommer att följa och dela.

    Jag tycker att det du skriver stämmer till väldigt stor del. Vi män HAR mycket att lära, speciellt Kommunikation, Närvaro och att INTE gå i försvarsställning.
    Detta vet jag stämmer( i alla fall på mej) genom egna erfarenheter efter 2 längre förhållanden som inte fungerade.
    Kändes faktisk skönt när jag kom till dessa insikter, jag hade nog börjat förstå vissa delar med tiden och jag tycker du beskriver dom på ett bra sätt.

    Kärleken mellan två personer är underbar, men den behöver underhållas.

    Är nu lite över 50, så jag kommer nog inte att kunna använda mina insikter i verkligheten, men det känns bra att veta varför förhållandena inte fungerade och att jag faktiskt hade en stor del i det.
    Önskar ibland att jag lärt mej allt detta lite tidigare och jag gillar ditt citat,
    ”Sluta leta efter rätt kvinna, se till att bli rätt man”

    Ta hand om varann där ute. KRAMAR.

  15. Ken 11 november, 2014 at 21:58 - Reply

    Hej Michael,
    intressant …du skriver om och till (?) män men dina läsare verkar vara 95% kvinnor!
    Hmm …offentliga bekännelser ..är ett bra sätt att få bekräftelse från motsatta könet. 😉

  16. Lotta 12 november, 2014 at 06:54 - Reply

    Ny här och kommer definitivt att fortsätta följa. Allt där stämmer så väl in på hur det är i mitt liv och relation eller vilken relation föresten. .. Har försökt men lever nu i ständig tystnad. Sen är det inte bara ens fel. .. är nog ganska svår att ha att göra med men när man hela tiden blir behandlad som en oförstående, inkompetent varelse ger man upp till Slut. I detta hem har kökspersonalen, hembiträdet, trädgårdsarbetaren, chauffören och älskarinnan slutat jobba

  17. Kristin 12 november, 2014 at 20:11 - Reply

    Kloka tankar. Min stora undran är dock vad man gör när man lever med en avstängd man. Finnd en PÅ-knapp eller är det bara att packa ihop och dra?

    • Michael Larsen 12 november, 2014 at 20:48 - Reply

      Han kanske inte är medveten om att han är avstängd. Problemet är personer som säger: ”sån är jag!” De är inte villiga till förändringar och utveckling. Vad tror du Kristin?

Leave A Comment

X