Borde det inte bara vara enkelt? Det känns väl tydligt i hjärtat kring vad som är rätt och vad som är fel? Om han eller hon är representant för kärleken i ditt liv.

Det finns många människor som går runt med djupaste vånda: ”jag vet inte vad jag ska göra! Ska jag stanna eller lämna?” Vi frågar några av våra närmaste och ibland får vi liknande svar, ibland motstridiga. Trots vänner och familjs välmenta råd så fortsätter förvirringen.

Någon berättar: ”vi har barn tillsammans och trivs bra ihop, men jag känner att det är någonting som saknas. Han är fantastiskt snäll, men mina känslor räcker inte till.”

Saken är den att vi människor förändras. Det som vi inledningsvis tyckte var tryggt och stabilt, har nu förvandlats till tristess. Några upplever att de har fantastiskt sex, men ingen djupare samhörighet. En del vet att någonting bara är fel men de har aldrig tränats i, och lärt sig att lyssna till sin sanning, eftersom ”sanning” för dem är en känsla för stunden. Och känslor kan vara i ständig förändring. Så hur ska vi kunna lita på våra egna beslut? Hur vet vi att vi inte kommer att ångra oss? Att ett ödesdigert misstag inte håller på att begås?

Eller så krigar vi mot förnuftet som med klar röst ropar: ”du måste gå och aldrig mer se dig om!”

Vi behöver bli bättre på att avsätta tid för reflektion och inte ständigt söka åsikter utifrån, utan verkligen ta reda på vilka våra grundvärderingar i en nära relation är. Om det praktiska är centralt: boende och att ni samspelar bra för att lösa saker, så är det så det är. Men om det för dig handlar om att känna ett djup, att ni kan kommunicera på ett sätt som gör att ni verkligen når fram till varandra, och att du känner att det finns en kärleksfull utveckling i tvåsamheten, så räcker det inte med ni har det trevligt och roligt tillsammans.

Det finns ett oändligt antal varianter på vad människor tycker är en god relation. Frågan är hur det ser ut i ditt emotionella system…?

Det finns de personligheter som kan ha en relation som är rent praktiskt och där det råder respekt och ett visst mått av ömhet. Det är deras väg! För andra är det helt otänkbart. De måste få känna attraktion!

Men! Vi människor förändras och våra grundvärderingar kan se annorlunda ut idag i jämförelse med om vi tittar fem år tillbaka. Livserfarenheter, ålder och personligt växande ger oss andra prioriteringar. Är ni båda med på resan eller känner du dig ensam, när du borde känna ”YES!”?

Fråga dig själv:

  • Är det rätt att stanna med någon om de romantiska känslorna är borta?
  • Hur ser mina förväntningar på en relation ut? Ger jag det som jag själv önskar få?
  • Befinner jag mig i en större personlig förändringsfas, och borde jag därför avvakta med ett beslut?
  • Kan jag se mig själv åldras tillsammans med den här kvinnan/mannen?
  • Kan jag uttrycka mina känslor inför den här personen utan att ständigt tillrättavisas?
  • Mår våra barn bra av att se oss i närheten av varandra?
  • Vill jag att mitt barn en dag ska ha ett förhållande likt detta?
  • Är det ett äkta uttryck för kärlek att stanna kvar i den här tvåsamheten?
  • Är han eller hon öppen för förändring, och är personen vid min sida villig att lägga ner tiden och arbetet som behövs för att ni ska kunna mötas på riktigt?
  • Finns de förmåga till självreflektion i min partner? Och i min egen person?
  • Älskar vi varandra?

Stanna med frågorna och rusa inte på för att tvinga fram svar. En hälsosam relation ger energi – den stjäl inte den.

Varför blir jag den jag blir i mina relationer? Webinar torsdagen den 17/5 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!

Michael Larsen – relationscoach