”Vi har nästan aldrig sex men trivs fantastiskt bra tillsammans”

//”Vi har nästan aldrig sex men trivs fantastiskt bra tillsammans”

”Vi har nästan aldrig sex men trivs fantastiskt bra tillsammans”

Jag fick en väldigt intressant reflektion och fråga från en av bloggvännerna gällande avsaknad av sex i parförhållanden.

”Vilket innehåll ”ska” finnas i en relation?”

Kvinnan och mannen har varit tillsammans i drygt tio år, har två barn och de bråkar nästan aldrig. De trivs fantastiskt bra i varandras sällskap och känner tillit till den andre. Men de har nästan aldrig sex. I alla fall inte med närvaro! Den fysiska attraktionen är borta!

Det finns som jag ser det, inget enkelt svar på frågan om sexuell närhet är ett måste i alla parförhållanden. Därför att det handlar om vad vi som individer och par värderar. Det som är ytterst centralt för några, kan vara ”trevlig krydda” för andra. Eller t.o.m. någonting ganska ointressant. Hur ser den emotionella överenskommelsen ut mellan partnerna?

Det finns de som kan leva utan sex därför att de känner trygghet i partnerns sällskap. De känner en lugn förutsägbarhet som gör att de mesta fungerar. För personen med eld i hjärtat och ett stort mått av passion däremot, skulle ett förhållande med ett sexuellt minuskonto vara fullständigt otänkbart.

Går det att älska en partner utan att känna attraktion?

Enligt mina erfarenheter är sex och hur vi har sex en spegling av hur relationen i stort mår. När vi tvingas vända ut och in på oss själva, ständiga analyser, upplever en inre tomhet; är det någonting grundläggande som inte stämmer.

Hur är det att leva under samma tak tillsammans med någon som vi respekterar och tycker mycket om, men inte känner minsta attraktion till?

Vilka emotionella uppoffringar gör vi för den ekonomiska tryggheten? För att barnen ska få leva i det vi kallar kärnfamilj? Rädsla för det ovissa utan en form av syskonkärlek vid vår sida?

När vi känner saknad och tomhet är det en tydlig indikation på att någonting är fel. Osunda kompromisser i kärlekens namn dränerar oss på livsglädje.

Ingår vi pakt med oss själva att ha husfridssex därför att vi i övrigt ”trivs så bra”? Eller är att älska med kropp och hjärta så fundamentala delar för dig att hans eller hennes snällhet och omtänksamhet inte på långa vägar räcker till?

Jag vet att de flesta människor har svaren inom sig, men att olika rädslor gör att vi väver in oss själva i alla möjliga intellektuella förklaringar, för att inte behöva känna alltför mycket. De känslomässiga utropstecknen som sitter i maggropen kan verka oerhört skrämmande, därför att de provocerar och omkullkastar våra konstruktioner vi har kring vad det betyder att leva. Inte existera, utan leva!

P.S. Det är viktigt att komma ihåg att kärleken kan finnas där, men att sjukdom och hög ålder gör fysisk intimitet omöjlig. Det finns många varianter på kärleksfulla relationer.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Behöver du prata med någon? Kontakta mig på michael@separation.se

By |2016-12-12T15:11:34+02:00september 20, 2016|Blogg|34 Comments

34 Comments

  1. Sårad 20 september, 2016 at 09:21 - Reply

    Om man vänder på det…passion och fysisk attraktion finns till 100%. Men det andra runt omkring fungerar dåligt. Mycket bråk, tillit som är skadad. Saknas förståelse för att man vill göra saker och ting för sin egen del för att må bra. Att jag tränar 4 ganger i veckan betyder inte att jag inte vill leva med min partner längre. Svårigheter med förståelsen att jag är förälder även om det inte är ”min vecka”. Missförstånd, svartsjuka… Jag har svårt för att få fram min vilja. Jag sager vad jag tycker och vill men det är med viss vånda. Känns inte rätt… Men sexlivet fungerar kanon. Men det räcker nog inte för min del, jag vill ha båda delar.

    • Michael Larsen 20 september, 2016 at 09:56 - Reply

      Enligt mitt sätt att se på det Sårad, så leder en separation av kärlek och sex i längden till någonting väldigt tomt. Ser att du resonerar på liknande sätt.

  2. Carolina 20 september, 2016 at 09:27 - Reply

    För mig är sex en värdemätare hur förhållandet är. Är förhållandet dåligt så blir också sexet dåligt och vice versa.För mig är det otänkbart att leva ett liv utan intimetet, bra sex och mycket närhet och mys medan det för andra kanske fungerar helt okej. Kanske har att göra med hur passionerad man är som människa? Jag tänker mig både livet och förhållandet som en kaka, fattas det någon ingrediens så blir det inte bra. Vilka ingredienser som ska finnas med är upp till var och en. Vi har alla olika tycken och smak, det som är viktigt för någon är kanske mindre viktigt för någon annan. Närhet, att man kan kommunicera på ett bra sätt, att man verkligen tycker om och respekterar varandra är sådant som är verkligen viktigt för mig.

  3. Mats 20 september, 2016 at 09:44 - Reply

    Detta har jag funderat på i över ett halvår. Tror som sagt att det är från person till person och att det även kan ändras över tid och vilken personstyp man är tillsammans med. Men om man lever i en sund relation så borde en viss attraktion finnas kvar över tid. Annars tror jag att man innerst inne ljuger för sig själv.

  4. Joe 20 september, 2016 at 10:16 - Reply

    Detta är ett väldigt intressant ämne, ser fram emot att läsa kommentarerna från många här.
    Har man upplevt ett förhållande längre än 6 månader där det finns en helhet av intimitet och själslig samhörighet på alla plan för bägge inblandade så är svaren väldigt enkla.
    Jag lider verkligen med de som känner den där tomheten och vet vad som borde göras men inte vågar eller orkar.

  5. emilienne 20 september, 2016 at 10:22 - Reply

    Jaa… i mitt äktenskap fanns ett fantastiskt sexliv, fullständig tillit, mkt god och kärleksfull kommunikation.

    Med åren blev vi fantastiska syskon, med en djup respekt för varandras personer.
    Noll sexliv.

    Funderar många ggr… och kommer fram till samma sak varje gång:
    -Det var den Riktiga kärleken !!

    En nyss avslutad relation; vi hade inga av dessa delar. Jag misstströstade i den, och tog upp att sex och intimitet var värdefullt för mig.
    Hur idiotiskt jag resonerade, jag VET ju att sex o intimitet är det som blir- när allt det andra är på plats!!

    Så Ja !!!;
    sex och intimitet är för mig en värdemätare på hur förhållandet är.

    Och..jag har hjärtat öppet för människors val att leva ett liv med sin partner med 11 tårtbitar av 12. Utan sexliv. Om det är en seriös och uttalad överenskommelse, dem emellan.

    Tack Michael,o alla härinne Ni sorterar mina tankar o mitt känsloliv !

  6. Johan 20 september, 2016 at 12:01 - Reply

    Sex är jätteviktigt i ett förhållande. Jag har inte varit i många långa förhållanden så jag vet inte säkert. I de förhållanden jag varit i så har sexet varit bra, men sen bröt vi upp. I det långa förhållandet var sexet bra i början, men vi slutade ha sex efter ett tag. Vi hade det emellanåt men aldrig passionerat. För mig är sex väldigt viktigt att det fungerar bra.

  7. Passionerad glad tjej 20 september, 2016 at 12:01 - Reply

    För min del är sex otroligt viktigt.
    Är jag singel så ligger jag inte runt eftersom sex för mig kan väcka känslor. Hade jag inte känslor så kan de alltså skapas om vi har sex.

    Nuvarande relation på 4 år har varit destruktiv länge. Han flörtade med andra härom året. Ljög och bryter löften. Han sårar och är verbalt hård. Men verkar inte se sina fel alls..
    Inte ens under ”bra” perioder har vi sex. Han har ursäkter till allt. Jag är 32 och han är 44 år och sedan länge varit impotent. Att behöva planera in med ett piller har varit oerhört svårt för min del som trivs med att falla för passionen oplanerat. För hans del så finns det sällan piller för han har inte råd.

    Varje gång vi ligger där och hans kropp inte reagerar också, så avtar min kåthet. Han vill gärna fortsätta ändå, att ge mig förspel istället. Men för min del är jag inte intresserad av att bli onanerad. Det kan jag göra själv. I relation vill jag ha samlag.
    Han vill gärna utdela pussar flera ggr per dag. Pussar utan närvaro. Inga kyssar utan mer att läpparna möts då och då. För mig kan det kvitta. Min attraktion avtar ju mindre sex jag har till personen.

    Har försökt prata med honom sååå många ggr men det är mer synd om honom som är impotent å så. Eller så får jag höra ett tjatand om hur jag får gå till någon annan då, för alla andra är så perfekta… 🙁

    Att inte kunna prata och lösa utan konflikter ska uppstå gör att man går tyst genom dagarna mestadels.

    • Ann1 20 september, 2016 at 14:00 - Reply

      Varför i hela friden är du kvar i det där? Rädsla för att vara ensam?

  8. Pånyttfödd 20 september, 2016 at 13:16 - Reply

    Har levt i ett förhållande i 30 år där vi älskade varandra men det blev med tiden mest trygghet, vänner..liknande en lags ”syskonrelation”. Han var världens bästa pappa och make, men den riktiga attraktionen fanns aldrig. Det visste jag ju inte för jag hade inget att jämföra med. Vi blev ihop när jag var 17 år. Vi hade det bra och våra döttrar fick en trygg uppväxt. SEN slog blixten ner – jag träffade en annan man (som ju funnits i närheten i alla år då vi bor på en mindre plats) som jag lärde känna närmare. Vi blev kära och det riktigt gnistrar av elektricitet kring oss….fortfarande efter 4 år tillsammans. Ja, vi är förlovade nu och har ett superbra förhållande och ett sanslöst sexliv. Jag har upptäckt att sex är viktigt!! Vi båda har verkligen levt upp när det gäller sexlivet. Det är som om vi måste ta igen förlorade år, hahaha! Det är underbart! Ändå så har jag bara gott att säga om mitt tidigare förhållande, men visst….den rätta attraktionen fanns inte….inte den som gör att sexlivet är magiskt! Vi hade inte så bra kommunikation heller då han är rätt tystlåten, men det funkade som sagt ändå. I mitt nya förhållande kan vi prata om precis allt och det är också underbart!
    Följer din blogg och lär mig mycket från den!

    • Petra35 20 september, 2016 at 13:59 - Reply

      Men GUUUD så avundsjuk jag blir!!! Haha…å GUUUD så tufft min framtida partner kommer få det om jag får för mig att ta igen alla förlorade år 😀 Jisses säger jag bara! Å STORT GRATTIS till dig Pånyttfödd 😀

    • Mia 21 september, 2016 at 11:57 - Reply

      Härligt att läsa! Låter fantastiskt!

  9. Linda 20 september, 2016 at 13:56 - Reply

    Hej. Lever i ett äktenskap utan sex. Vi har varit tillsammans i 22 år och har inte haft sex på 15 år. Han har låg testosteron nivå och tar medicin för det men det blir inte någon skillnad. Han har ingen sexlust och vill inte heller göra något bara för mig. Han känner sig då sexuellt tvingad.
    Jag känner mig oattraktiv, värdelös och oälskad. De senaste två åren lever jag med ständig ångest. Jag har försökt med allt, terapi, diskussioner, bråk etc. Ingen vilja finns från hans sida. Men han blir förbannad när jag säger att jag vill skiljas. Han hävdar att han är sjuk och därför inte vill ha sex. Och att jag är en vidrig människa som bara tänker på mig själv. Min självkänsla är snart borta. Allt annat fungerar men som en stark vänskapsrelation. Jag är 41 år och han är 43. Jag är trött på att känna mig olyckligt kär.
    Några tankar?

    • Klara 20 september, 2016 at 20:53 - Reply

      Ja för jösse namn!! Skilj dig!! Du är fortfarande ung och har livet framför dig. Att han säger så är självklart för att ge dig skuldkänslor. Livet är för kort för att må dåligt. You go girl!!! Att separera var det bästa jag kunde göra. Har inte saknat honom en sekund. Trots massa bråk med vårdnad och en bodelning som 9 månader senare fortfarande inte är klar ångrar jag mig verkligen inte. Mådde konstant dåligt tillsammans med honom.

      • Carolina 20 september, 2016 at 21:09 - Reply

        Blev fel signatur av någon anledning. Carolina ska det vara

    • Petra35 20 september, 2016 at 21:09 - Reply

      Jag håller med. Du bör nog inte stanna i en relation pga skuldkänsla! Speciellt när han inte verkar vilja mötas i en lösning. Han negligerar dig ju bara. Kanske ett försvar från hans sida för att han inte orkar ta tag i sina problem. Men du är värd att må bra. Kram

  10. Mats 20 september, 2016 at 14:24 - Reply

    Tror också att anledningen till att attraktionen dör ut är att man glömmer hur man en gång var, dvs vad den andre föll för. Visst man springer inte runt på rosa moln i det långa loppet, men man blir nog för bekväm många gånger. Nu pratar jag mycket om mig själv och hur jag upplevt detta fenomen. Men i min värld känns det ganska logiskt att attraktion försvinner med trygghet och förutsägelse. Däremot så är ovannämnda också av stor, om inte störst betydelse för människan. Balansgången mellan passion och trygghet är en smal balansgång för en ”lyckad” relation. Eller som man säger i Sverige; lagom är bäst.

    Tror att mycket handlar om grunden i människans existens. Polaritet; ying och yang, plus och minus spelar nog större roll än vad många tror. I dagens moderna samhälls är det lätt att detta sätts lätt ur spel. Detta kom mer naturligt av sig själv förr i världen och jag tror stenhårt på detta.

    Vad tror du Michael om det här med polaritet och dess inverkan för lyckade relationer när det kommer till attraktion, vore kul att höra? Kanske något du kan skriva om?

    • Michael Larsen 20 september, 2016 at 17:13 - Reply

      Tack för att du delar med dig av dina tankar Mats! Jag är helt enig med dig gällande det här med polaritet. Kontraster är en del av attraktionen – vi behöver förutsägbarhet men även överraskningar i våra förhållanden. Maskulint – feminint. Jag ser hur både kvinnor och män anpassar sönder sig för relationen, vilket förstör personlighetskonturerna. Som människor dras vi både till likheter och olikheter – ett visst mått av mystik är nödvändigt i våra parrelationer. Läs gärna ”To be a man” av Augustus. En oerhört bra bok för alla som är intresserade av relationer och personlig/spirituell utveckling.

  11. Carolina 20 september, 2016 at 21:17 - Reply

    Mats, som du skriver, att attraktionen försvinner med trygghet. Man får inte glömma att man är man/kvinna. Man måste hålla det i liv annars kan man lika gärna bo med en inneboende. Som mitt ex sa: ja nu när man är ihop behöver man inte anstränga sig längre. Fel,fel,fel. Det är då man verkligen behöver anstränga sig! Man får aldrig glömma att uppskatta varandra. Lite spontant mys i hallen eller när som helst. Inte bara på lördag kväll. Något jag kommer ta med mig i nästa förhållande är det Michael skrivit om tidigare är dejtkvällar. Fortsätt dejta varandra och fortsätt känn efter i hjärtat och se varandra som man och kvinna. Inte bara logistik och vad som ska ätas till middag och när gräset ska klippas. Se varann och tala om hur mycket den andra betyder!

  12. Anna K 20 september, 2016 at 21:18 - Reply

    Inlägget och allas kommentarer är så intressanta.

    Jag får en känsla av att vi påverkas enormt av filmer, tv och massmedia kring hur sex ska vara för att anses vara bra. Tror till och med vissa mäter sin egen framgång i hur deras sexliv ser ut. Numera är det ett dåligt sexliv om inte mannen får sig en avs….då och då av sin kvinna. Vilket mina föräldrar aldrig hört talas om…. SM-sex…50 Shades of Grey…name it! Vi har väl alltid fascinerats av sex och återigen sex historiskt.

    Varje pars intimitet är lika olika som vi ser ut och enligt mina tankar kan vi aldrig mäta oss med varandra. Var och en gör som den vill, om den inte tvingas till något mot sin vilja.

    Men det Linda och din partner råkat ut för är inga lätta grejer, förstår att du/ni har det jobbigt på var sitt håll.

    • Ann1 21 september, 2016 at 07:09 - Reply

      Varje pars intimitet är olika, ja, och om båda är nöjda med sexlivet så är det ju ingen fara. Det är när den ena längtar efter sex och den andra inte är sugen som det blir svårt. Stanna eller gå? Hur viktigt är det för den som längtar efter sex? Viktigare än det trygga vardagslunket som funkar bra? Det är frågan.

      • Sårad 21 september, 2016 at 08:29 - Reply

        Ja Ann1, som jag skrev i tidigare inlägg så är det svårt. Jag och min partner har ett kanon sexliv. Helt underbart! Passion och attraktion. MEN problemet vi har är att så mycket annat som helt enkelt inte fungerar. Mycket bråk, hårda ord osv. När det är så mycket bråk försvinner lite av tillit och trygghet. Så min åsikt är nog att det är lika viktigt både och. Både trygghet och ett fungerande sexliv.

  13. Ann1 21 september, 2016 at 08:48 - Reply

    Verkar som att de flesta värderar trygghet och tillit högre än ett fungerande sexliv – och det är väl på ett sätt bra iaf. Bra sex kan man få på annat håll (uppmanar ingen att vara otrogen) men den där tryggheten och lugnet i ett förhållande får man precis bara i ett tryggt och lugnt förhållande.
    Trots att jag tycker att ett fungerande sexliv är väldigt viktigt, så skulle jag alla gånger välja ett tryggt och lugnt förhållande framom ett bra sexliv…om jag var tvungen att välja mellan de två.

    Hoppas dock att jag skall hitta alla delar i nästa förhållande.

    • Sårad 21 september, 2016 at 09:24 - Reply

      Ja jag hoppas vi kan få ”livet” att fungera lika bra som sexlivet. Annars får vi nog bryta, för som livet är nu tär alla bråk. Någonstans tror jag dock på att är det riktigt rätt mellan två människor finns både tryggheten och sexet.

      Lycka till framöver!

      • Ann1 21 september, 2016 at 09:31 - Reply

        Att bråka tär enormt på den finaste ”kärlek”. Det är inte värt det! Been there done that 🙁

        Lycka till du också! …och tyvärr tror jag inte man ska hoppas på en förändring för länge. Vad krävs för att det ska bli en förändring? Handen på hjärtat – är det rimligt att tro att de förändringarna kommer att ske? …oftast inte… :-/

        • Ann1 21 september, 2016 at 09:41 - Reply

          …fast när jag läser ditt allra första inlägg så tycker jag inte ens att det verkar som att ni har nåt fint alls, förutom grym sex. I min värld inget att hålla fast vid!

          • Sårad 21 september, 2016 at 10:55

            Sant Ann1. Men det där att släppa taget…Att lita på sin magkänsla. Rent ut sagt, fan vad det ska vara svårt ibland!

  14. Slutkörd 21 september, 2016 at 10:14 - Reply

    Mitt ex och jag levde i hop i 25 år och vi hade fantastisk passion i många år, men han kunde inte prata om problem m.m om jag ville reda ut problem så blev han aggressiv eller sprang iväg. Sen ville han lösa problemet med sex och sen skulle allt vara glömt. Med åren suddades mina behov ut och min sexlust avtog för att jag kände mig otrygg, och sista året innan separationen ville jag inte alls ha sex med honom. Så för mig är det viktigt att många saker fungerar i förhållandet för att jag ska känna lust, jag vill att vi lyssnar på varandra och stöttar varandra när det går tung, och att det finns närhet som inte alla gånger behöver leda till sex.

  15. Mia 21 september, 2016 at 11:39 - Reply

    Kloka tankar, och bra frågeställningar att ta med sig, tack !

  16. Mia 21 september, 2016 at 16:29 - Reply

    Tack för ditt inlägg Michael! Många kloka tankar och bra reflektioner att ta med sig i livet. Din text vittnar om att det inte finns några enkla svar. Jag tror att man måste våga följa sin egen innersta röst, som på olika sätt ofta kämpar hårt för att göra sig hörd. Det är aldrig klokt att jämföra sitt eget liv med någon annan, vilket jag tror att man ofta gör. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” och det tycker jag även din text är ett bevis på, livet är mer komplext än så. Kanske är det till och med så, att vi behöver just det som sker i våra liv just nu!? För inget annat hade varit möjligt, tänk om det är så …

  17. Hanna 21 september, 2016 at 20:20 - Reply

    Jag har levt sju år i ett sexlöst förhållande. Han var aldrig sugen. Men kom till slut på att han hellre sexchatta med tjejer via nätet än hade sex med mig. Då blev det separation, så förnedrad jag kände mig. Träffade efter ett år en annan man, min sambo idag. Han var fantastisk och vi hade fantastiskt sex. Det har vi än idag. Men inte ofta. För mycket bråk, hårda ord, jag gör inte ditten och inte datten, jag är sämst helt enkelt. Jag känner inte alls för att ha sex när det inte finns någon annan form av närhet och kärlek innan. Han kan inte förstå det, egoistisk 100%. Det jag vill säga är att sex är väldigt viktigt för förhållandet, men alla delar av allt annat måste finnas med! Annars blir det inte bra!

    • Sårad 22 september, 2016 at 09:00 - Reply

      Hanna, précis så är det!

Leave A Comment

X