För en person som har lätt för att sätta ord på och dela med sig av sina känslor, känns det enormt frustrerande när partnern efter en tid i förhållandet börjar ta några steg bakåt. Det började så bra, eller rättare sagt – fantastiskt! Två som inte kund låta blir att ta på varandra, hålla handen ute bland andra och kyssar…Men så gick det ett par månader eller t.o.m. ett halvår och den gradvisa distansen tog alltmer plats i relationen.

Kvinnan eller mannen som söker fördjupad kontakt, som vill prata, kommunicera gemensamma målsättningar, drömmar och/eller bara vill vara nära, börjar känna sig olustig och orolig. Men även lurad!

”Hur kan han plötsligt förändras så här?”

”Varför känner jag mig plötsligt oattraktiv och klängig tillsammans med henne?”

Förälskelse och sexuell attraktion ger neurokemiska reaktioner i hjärnan. En behagligt sval drink med färgglada små paraplyer och exotiska smaker på en varm kritvit strand. Livet kunde inte vara bättre! Ett tag i alla fall.

Närhet och kärlek kan vara enormt utmanande! De sätter likt en kraftfull strålkastare ljuset på våra tidiga relationssår och kärlekserfarenheter. Och det är inte alltid romantiskt! Tidigt i livet formades vi genom förebilder som inte alltid var de bästa.

Mannen berättar: ”Jag kände mig fruktansvärt provocerad när hon ville planera in varenda helg. När hon ville prata känslor och som jag upplevde det – vända ut och in på allt. Det kändes som om jag hade kliande myggstick över hela kroppen! Varför måste hon krångla till det hela tiden?!”

Frågan kommer upp inombords: ”Är hon/han verkligen rätt för mig?”

Vi kan vara mästare i sociala sammanhang, men fullständigt desillusionerade i en nära relation. Längta efter någon men sluta oss när vi upplever förväntningar och krav.

För några år sedan genomgick mannen en skilsmässa och han upplevde sveket och otroheten så starkt, att han någonstans djupt därinne bestämde sig för att aldrig mer tillåta sig att bli sårad. ”Man kan bara lita på sig själv”, blev hans budskap till jaget.

Vi kan ta på oss kamouflagedräkt för att slippa konfronteras med ”fienden” (tvivlaren, den sårade, likgiltiga, undvikaren, avstängde, sårbara etc.) men risken är att vi fastnar i samma leriga hjulspår gång på gång.

Det finns inga snabba och smarta tips för hur vi förändrar våra anknytningsmönster, men att verkligen börja se oss själva och det vi gör i tvåsamheten är en mycket bra början.

Michael Larsen – relationscoach

Varför distanserar vi oss från partnern som kommer nära? Webinar ikväll den 27 juli kl 20.00. Du är varmt välkommen!