Att leva så bra du bara kan

kärlek och relationer

Det känns som om orden från den kloka äldre gentlemannen sjunkit in även om det tagit sin lilla tid: ”lev så bra du bara kan!”

För mig kretsar det inte kring jakten på det perfekta livet, social beundran från andra, superprestation eller total kosmisk meditativ upplysning.

I min värld handlar det om att göra det bästa av tiden jag fått. Vet inte hur många timmar min livskopp innehåller men det finns gåvor (låter kanske pretentiöst) som behöver användas så bra som möjligt. Återigen – det får inte bli någon hetsigt race, en checklista som skall bockas av för att duga.

separation.se

Finns det ingen poäng behöver vi skapa  en – för annars tär meningslösheten.

Jag vill känna mening, kärlek och närvaro. Smaka morgonkaffet och orden som presenterar sig i ett worddokument. Se min dotter när hon berättar för mig med graciösa handrörelser (teckenspråk), när min andra lutar sig mot axeln då vi jobbar med hennes skolprojekt. En person som får hopp i rösten då vi pratar om svårigheterna. Att stå i mataffären och välja ingredienserna som kan göra underverk på kvällens humör.

 

Jag beundrar mamman som blivit lämnad – som trots sveket: sårad, förkrossad och i tårar syr upp sommarklänningen till sin lilla dotter. Det är att stå upp för sig själv trots motgångarna. Det är att leva bra!

Hur ser det ut för dig?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Överge inte dig själv

michaelParet på uteserveringen är minst sagt omaka: hon i exklusiva designkläder/smycken. Han likt en tillbakalutad skejtande tonårskille. Båda ca trettiofem. Är de verkligen ett par? ”Mina fördomar som sätter de gränserna”, tänker jag för mig själv. Snart syns någonting uppenbart – hon är projektledaren och mammarollsliknande med full koll. Han har lagt över all sin kraft i händerna på henne. Hans gester ger ett androgynt intryck. Vad fyller de i varandra tänker den terapeutiska delen av min hjärna?

I min fantasi säger jag till honom: ”ge inte bort din kraft man!”

Om vi aldrig känt eller p.g.a. olika omständigheter lämnat ifrån oss den egna styrkan och ansvaret för vilka vi är, blir det svårt vara attraktiv inför den egna personen. Hur kan vi då vara där för en partner? Med hela vi?

Men vad är omtanke och kärlek till dig själv? Hur ser det ut i praktiken?

  • Koll på det grundläggande: den fysiska hälsan, vara organisatorisk och strukturerad. Tråkiga ord för en del, men det är delar i uppbyggnaden av ett stabilt jag.
  • Självförtroendet är inte ristat i sten för tid och evighet. Det hänger samman med vanorna. Vad upprepar du varje dag? Åt vilken riktning vill du gå?
  • Se känslomässiga mönster. Hur hanterar du frustration: när det du vill skall hända nu, tar längre tid än önskat? Ilska, kontrollbehov, svartsjuka, närhet etc. Hur relaterar vi till andra och oss själva? Hur uttrycker vi personliga behov inför en partner? Om det råder obalans – vad gör du för att hitta jämvikten?
  • Ditt förhållande till det existentiella: liv, förlust, död m.m. Den spirituella inställning är en del av relationen till oss själva, vare sig vi vill det eller ej. Vad är poängen med allt? Förr eller senare tvingar livet oss konfronteras med: ”varför? Vem är jag?”

Det bästa vi kan göra för oss själva och ett förhållande, är att se till att bli trygga i jag. För vissa kan det låta klyschigt, men vill vi verkligen vara helt i händerna på omgivningen och slumpen? Tänk om tanke/känslobilden kring dig själv föder verkligheter.

Önskar dig en fin söndag min bloggvän!

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Relationer – hur tankar du personkontot?

separation, kärlek, emotionellt personkonto”Jag bara ger och ger och får ingenting tillbaka. Känner mig fullständigt dränerad på energi. Han ser mig inte! De korta stunder han bekräftar är himmelriket. Ser vad jag gör mot mig själv men förmår inte bryta.”

Ja, det är sällan lätt att kapa automatiska beteenden, men det går. Mentala bilder har en stark inverkan på oss. Här kommer en:

Förställ dig att du tar en lång, skön och efterlängtad dusch. Härligt tempererat vatten strilar ned över din kropp. Dofterna av favorittvålen. Mmmm… Plötsligt slår det om till kallvatten: ”jäklar i…!!!” Fem sekunder senare blir det varmt igen. Och kallt! Varmt! Så där håller det på. Du står kvar och duschar eftersom ”problemet säkert bara är tillfälligt.” Not! Värme är ju en sådan belöning efter kyla.

Vad gör man? Kliv ur duschen, ta badlakanet och torka av dig.

”Han/hon är så himla fantastisk för det mesta!” En procent kan döda nittio.

När vi lär oss betydelsen av att fylla på det mentala/emotionella personkontot, ser vi klart och står inte kvar i det nedbrytande.

Finns det tillits/trygghetskapital på ditt konto så att du kan sätta på relationskontot? Hur ser det ut med integritetsuttagen? Så att inte det sociala nätet blir spindelnätet – bekräftelsedrogen vi snärjer in oss i. Gör du mot andra och dig själv, det du inte vill utsättas för?

Vilken plats inombords reagerar du ifrån? Är det impulser av oro, extremkontroll, ”snälla se mig!!!” Eller agerar och vilar du i: ”här är jag och det är balans mellan mina insättningar och uttag.” Att stå upprätt i sig själv ger ett inre leende som ingen kan ta ifrån dig.

Vad sägs om en dag där vi medvetet uppmärksammar vad vi gör med den egna energin? Att se, känna och lyssna till detaljerna utan att slukas upp av bruset. Kan känna smaken av nybakat bröd som doppats i olivolja.

Vilken känslomässig temperatur tänker du vistas i?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Hon eller han bör aldrig vara ditt mål

michael 2I min värld är det avgörande att tillåta sig själv älska med hela hjärtat och ge allt det bara går för en annan person. Men inte enbart.

Det är inte en partner som skall få dig känna att du nått bergstoppen. Han eller hon bör aldrig bli målet. Utan resekamraten. Någon att känna sköna vindar tillsammans med.

Tänk vilken börda att lägga på en annan om vi resonerar: ”ge mitt liv mening och innehåll! Please!”

När vi lägger all kraft på tillgängligheten för en annan försvagar vi oss själva. Vi behöver därför hitta det som inspirerar den egna personen. Livströtthet och fastklamrande som grundinställning är inte attraktivt. Med det sagt: vi kan och kommer alla att hamna i svackor, men hur ser viljan till att resa sig igen ut?

Vad får dig att känna mening och glöd? Eld i hjärtat?

Vad tillför du personkontot så att du kan göra insättningar på relationskontot?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Låt inte alltid känslorna fatta besluten

känslor

Mannen berättar för mig: ”hon är flirtig och söker konstant uppmärksamhet från andra män. Inte på ett uppenbart, utan subtilt sätt. Aldrig varit svartsjuk förut… Känner mig splittrad och vet inte vad jag skall göra. Jag älskar henne men fixar inte gränslöshet!”

Jag frågar: ”hur är det med kärleken till dig själv? Dina kärnvärden? Varför låter du dig utsättas för detta? Hur tydlig har du varit med vad du ser och känner?”

Känslor, tankar, beteenden etc. – allting är späckat med energi. Kvinnan i det här fallet, verkar ha en energi som likt vatten flyter runt. Mannens kraft stryps p.g.a. av oro. Han älskar och är därför rädd för att förlora henne. Han vet att någonting inte stämmer och söker alla möjliga förklaringar till att försöka förstå. Kampen mot den egna intuitionen tröttar ut. Förälskelsen vill förstå. Ibland för mycket. Hans inre GPS (djupare värderingar) har kommit ur synk.

Var går våra gränser? Vad är ok och inte? Hur förhandlingsvilliga skall vi vara p.g.a. känslorna? Vad är balans?

Säger till honom:

”om du låter attraktionen styra fullt ut kommer två krig att pågå: känslorna för henne som en vacker, attraktiv och varm person. Liksom oro och svartsjuka. Konstanta strider kommer att utkämpas i din hjärna. Om hon inte ser eller vill se bekräftelsemönstret, kan du antingen stanna kvar, vilket troligen gör dig grå. Eller agerar så att elden i dina ögon tänds igen. Din självrespekt, värderingar och kärlek till dig själv måste gå före allt.”

Funderingar min bloggvän?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Relationer – lev det du söker

kärlek och relationer

”Jag vill vara tillsammans med någon som är pålitlig, trygg, kärleksfull, spontan, generös, känslomässigt tillgänglig, stabil, passionerad, omtänksam gentemot mig och andra. En som jag kan vara mig själv med…”

Det är lätt att vilja ha. Inget fel i det, men vi lever också i ett samhälle där vi anser oss vara ”värda” en hel massa saker, som i sin tur gör det att lätt glömma: ”hur är jag som person? Vilken slags partner är jag? Vad ger jag?

Det kan ligga nära till hands att projicera ut drömmarna på andra att förverkliga i vårt namn. Vänd på resonemanget: hur kan jag bli den jag söker i en annan? Hur kan jag ge till mig själv så att det blir energi över till andra?

Frågor:

Ger du trygghet? Fixar du middagen till partnern när hon eller han kommer hem efter en slitsamt lång arbetsdag? Förväntar du dig restaurangbesök och presenter när det egna sinnet är ”ekonomiskt”? Söker du en som lyssnar och förstår? Hur ser den egna närvaron ut? Ger du tillit och emotionell närhet så att det sexuella kommer naturligt?

När vi verkligen lever raderna på partnerönskelistan blir vi till kap på riktigt.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

När du vet att det är kärlek

kärlek och relationer

Vad gör en kärleksfull relation med dig? Fyller ditt väsen med kronisk oro, dåligt självförtroende, ensamhet, otillräcklighet, svartsjuka etc.? Vi vet alla svaret att svaret är nej!!

Och ändå rör sig många i lervällingen av emotionell tröghet och ständiga förhoppningar: ”en dag…” Besvikelseuppdateringar som gröper ur gnistan. År efter år. Varför? Är vi inte värda bättre?

Kan vi laga en fantastisk gourmetmåltid med taskiga råvaror?

Vi behöver klarhet för att kunna resa mot rätt destination. Vad ser du när ögonlinsen sköljts ren?

Kärleken gör oss lätta och samtidigt stabila. Tänker inte på förälskelse och växlande känslor (snabba emotionella kolhydrater), utan ett djupare varande: ”här är jag och det är en enastående plats att vara på.”

Det handlar inte nödvändigtvis om en parrelation, utan kärleken till sina barn, vänner, familj, ett arbete eller fritid som fyller oss med mening…

Som jag ser på saken är formulan enkel:

Icke kärlek tar energi. Kärlek ger och tillför. Den tvivlar aldrig på sig själv. Den är!

Vad behöver du skala bort för att kunna känna det riktigt smakfulla?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Relationer – den röda zonen

känslor, relationer

Den röda zonen är det område par befinner sig i när förhållandet är i fara. Det är vanor och beteenden som gör att nyfikenhet, längtan efter fysisk och känslomässig närhet, skratt och romantik sakta men säkert domnar av.

Minns hur jag för några år sedan stod vid gaten tillsammans med en f.d. flickvän och väntade på att kliva på flygplanet. Sökte hennes hand för att krama den och visa min kärlek. Hon drog snabbt undan den och jag frågade diskret: ”varför?” Hennes svar var sårande men samtidigt en varningssignal om att jag kanske inte stod här med rätt kvinna: ”jag tycker inte om att göra sådant ute bland folk. Dessutom vet du att jag kommer från en familj där vi aldrig varit fysiska.”

De röda små varningssignalerna är ibland subtila, men ändå tydliga (som i exemplet ovan) eller starka och larmande. Ibland är de helt enkelt osynliga eftersom vi har en partner som inte visar några tecken på att något inte står rätt till. Vi kanske inte ens själva ser vår egen otillfredsställelse.

Så hur vet vi att vi rör oss i den röda zonen?

  • Vi känner oss i stunder (som tyvärr blir alltmer regelbundna) ensamma i vår partners närhet. En viskande känsla som kan visa sig genom tyngd i bröstet. Melankoli och grubblerier blir följeslagare.
  • Upplevelsen av att aldrig riktigt nå hela vägen fram när vi pratar med vår partner. Dynamik, inspiration och glädje finns inte på banan.
  • En tomhet och känsla av meningslöshet efter sex. Sekunderna efter orgasmen (om vi haft turen att ha en) drar vi oss undan i ett skal eller märker att den andre gör det. Det är som att vi vill ”städa” upp röran så snabbt det bara går.
  •  Ständiga konflikter och bråk kring trivialiteter.
  •  Funderingar över hur det skulle vara att leva tillsammans med en annan kvinna eller man.
  • Behovet av att vilja kontrollera personen vid vår sida eftersom tilliten är försvagad eller t.o.m. kanske aldrig funnits där.
  • Brist på livsenergi – ”här inne.” Det tar mer än det smakar!

Vilka alarmsignaler skulle du vilja lägga till min bloggvän?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

 

Skulle du lämna din partner om han eller hon var otrogen?

 

Banksy_NYC_2013_you_complete_me

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det gick inte att undvika de tre kvinnornas samtal: ”om han var otrogen skulle jag krascha hans älskade dator och se till att han aldrig mer kunde kontakta mig. Han hade varit helt körd! Ett sådant svek är oförlåtligt!”

Så säger en av kvinnorna: ”men om jag struntat i och inte låtit honom komma nära under lång tid… om jag inte var snäll mot honom… som att lägga bollen i friläge.”

Gissa om känslorna kokade och tror du att jag lyssnade nyfiket?

Som jag ser det är det här med otrohet ett enormt svek, något som skadar tilliten så djupt att det kanske aldrig går att reparera. För mig är det en superröd varningsflagga. Samtidigt kan jag förstå att det förekommer (hmm… sa förstå, inte ursäktar).

Tillbaka till varför jag kan förstå förekomsten av otrohet: alla människor vill känna sig sedda, betydelsefulla, vara med någon som är hemma i vårt hjärta och vi i deras, som vi har intellektuellt och känslomässigt utbyte utav, en relation med fantastisk sex (kommer som ett naturligt resultat när The connection finns). När detta inte existerar…

Då är min invändning, liksom de flesta andras: ”men lämna ett dåligt förhållande innan du utsätter din partner för förnedringen. Prata med varandra.”

OM VI KÄNNER ATT FÖRHÅLLANDET INTE MÅR BRA ÄR DET VÅRT EGET ANSVAR ATT KOMMUNICERA. EFTERKONSTRUERADE BORTFÖRKLARINGAR KLINGAR BARA TOMT.

Otrohet går att komma över, men det krävs två personers fullständiga hängivenhet och strävan för att kunna fortsätta leva sida vid sida.

Så kommer ett avslutande men:

Det finns de som har otrohet i personligheten: de dras till risker och det otillåtna även om de lever med en enastående, emotionellt mogen och tillgänglig partner. Inget i världen räcker till för att fylla det gigantiska tomrum de bär på insidan. I dessa fall gäller bara en sak: lämna och se dig inte om.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

 

Att känna sig maktlös och orka stå ut med det

relationer 5

Hade aldrig kunnat skriva om det jag gör om det inte var för att jag blivit sårad, lämnad, levt i totalt mörker och en dag hittade kraft igen. Trodde länge att jag var en stabil man som hade koll på det mesta. Det hade jag också tills allt det som jag trodde på och drömt om rycktes undan av en annans beslut. Min utbildning gjorde mig naiv och ”övertygad” om att jag var förskonad.

Ser det ständigt omkring mig: människorna som vi tror lever de ”perfekta liven”, stå där avklädda inför det de aldrig trodde skulle kunna hända. Vi blir hemlösa i den egna personen.

Visst kan de låta uppgivet och tungt, men vet du vad? Berättelsen slutar inte här: jag ser människor resa sig upp igen, hämta kraft, lära känna sig själva på riktigt, bli mer genuina, empatiska, förstående för andras och den egna sårbarheten.

EN AV DE STÖRSTA ILLUSIONERNA SOM EN FRAMGÅNGS/LYCKAD JAGANDE OMVÄRLD HYPNOTISERAR OSS ATT TRO, ÄR ATT VI STÄNDIGT HAR KONTROLLEN.

Riktig kontroll innebär förståelsen kring att styrka inte ligger i att kontrollera, utan orka be om hjälp, härda ut i frustrationen, uppmärksamma rösten på insidan som kanske knappt hörbart viskar: ”en dag kommer du att kunna stå upp igen.”

Nya människor, möjligheter och kärleksfulla band kommer att skapas även om dina känslor just nu ropar annat. Stormande och regnpiskande är inte allt som finns. Tunga känslor byts ut mot lättare.

Hur har du rest dig upp igen efter motgångar och nederlag? Om du är mitt uppe i det värsta – vad behöver du få känna?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare