Som sextonårig tjej har jag några saker att säga:

Jag har tänkt och tänkt och har några förslag på hur vi tillsammans kan komma till rätta med den här sjukdomen som kallas mobbning. En människa som känner sig hel på inuti och är lycklig, mobbar inte. Inte någon! Att mobba är inte bara något som förstör den som blir mobbad, utan även den som mobbar. Det skadar att kasta fula kränkande ord mot andra, att låtsas som om en annan inte är människa, att blunda när någon har ont, och stå tyst och titta på när någon misshandlar en annan själ.

Det finns även vuxna som mobbar och tänk på att flera av dem har barn. Vad är det de för vidare? Mobbning är även att låtsas som om en annan person inte finns. Att strunta i en ensam klasskompis, någons barn.

Så här tänker jag om hur vi kan stoppa mobbning:

–       Lär ut godhet och vänskap i skolorna. Det skall vara schemalagt!

–       Lär ut vad självkänsla är för något och hur man skaffar det. Den som har självkänsla mobbar inte. Den som blir eller blivit mobbad behöver bli stark igen.

–       Lär ut hur man stoppar mobbare. Till exempel hur man talar om för kompisar och vuxna att man är utsatt för mobbning. Även om hur man gör för att polisanmäla. Det handlar inte om hämnd, utan rättvisa. En polisanmälan kan hjälpa den som mobbar att vakna upp och förändra sig till en bättre människa.

Vad tänker du om mobbning och näthat? Hur skall vi stoppa det?