”Jag vill inte längre! Jag vill att vi går skilda vägar. Jag har inte de rätta känslorna för dig och det kommer aldrig mer att bli vi.”

Ett tryck i bröstkorgen som vi inte är säkra på att vi kommer överleva. Panik, bultande tinningar, frågor som blixtsnabbt poppar upp i huvudet, anklagelser gentemot den f.d. partnern och oss själv.

”Hur ska jag klara av detta!? Mitt liv är förstört! Barnen…!”

Vi försöker övertala genom rationella argument, vädja, be om nåd:

”jag ska ändra på mig! Vi har så mycket att förlora! Ge mig bara en chans till.”

Vi möter ett ansikte som är bestämt, sorgset, icke förhandlingsbart, tårfyllt, distanserat…

Spelplanen har förändrats i grunden!

Den som vi kanske fortfarande älskar känns som en främling; en som bestämmer utgången på vårt liv, någon som bestämmer att vi från och med nu kommer att få tiden med barnen halverad.

Vi är för tillfälligt maktlösa!

Det är något av det värsta som vi kan vara med om: att bli lämnad! Om det är ett tillfälle som vi behöver familj och vänner så är det nu.

Jag vet att en del av instinkterna vill fatta snabba beslut. Du vill ställa en massa frågor till din partner som inte längre är din partner. Vänta.

Inga skarpa uttalanden även om de i den här stunden känns fullständigt berättigade. Avstå orden som du aldrig kan ta tillbaka, även om nuet är översvämmat av smärta. Även om du svikits på ett sätt som du inte kunnat föreställa dig. Vänta.

Vad du än känner i den här stunden; så gå åt sidan, ring en vän, gå ut och sätt dig, andas, gråt i din berättigade förtvivlan och ensamhet. Du är i chock och du har rätten till dina känslor. Men använd dem inte som ett vapen mot en annan.

Jag vet hur paniken känns! Jag vet exakt hur hopplöst och avgrundsdjupt mörkt det känns. Gå åt sidan! Du kommer att läka, men inte idag. Du kommer att känna att livet har rånat dig på mening och lycka.

Du kommer att befinna dig i ett tillstånd där du inte förstår hur någon kan utsätta dig för den här mardrömmen. Du känner ångest över hur barnen ska ta det. ”Är de rustade för ett sådant trauma?”

Du kommer att hitta tillbaka till livet och formulera nya drömmar. Men inte i den här förfärliga stunden.

Se över det praktiska och ta hand om dina åtaganden. Gör en plan när det har lugnat sig något i tankarna.

Troligen känner du hämndkänslor, men gör ingenting med dem, utan konstatera att de finns där eftersom du är människa. Intala dig att du i just det här ögonblick inte kan göra någonting annat; än att bete dig på ett sätt som ingen annan eller du själv senare kan använda emot dig.

Bestäm dig för att behandla ditt ex med värdighet oavsett vad. Starta inte ett krig där barnen används som emotionell ammunition. Behandla dig själv med respekt även om du just nu befinner dig i en mörk dalgång. Du har tappat fotfästet! Och en dag kommer du att få tillbaka det.

Se till att inte skapa för stora ”sophögar” runt omkring dig som blir för tunga att röja upp om några månader från nu.

Kontakta vännen och ta en lång promenad. Sortera begreppen. Sätt ord på vad du känner samtidigt som du väljer att inte smutskasta (även om instinkter vill ge igen) ditt ex. Tänk på att även hon eller han med största sannolikhet kämpar och våndas.

Om praktiskt möjligt; åk bor några dagar eller timmar så att du gradvis kan få kontakt med underlaget där du står. Det kommer att bli lättare. En dag där framme kommer du att se och känna med större klarhet.

Bryt dina destruktiva beteenden – webinar idag söndag klockan 21.00. Du är varmt välkommen! Följ den här länken för anmälan.

Michael Thor Larsen – relationscoach