Visst är det är enkelt att vara optimist när allt flyter? Det är även relativt enkelt att få nya och ha gamla vänner omkring när det går bra för oss. De verkliga vännerna, är de som står vid din sida oavsett vad. De finns inte bara där när du har framgång, när det är fest och skratt i luften, utan även när du sitter ihopsjunken på golvet i ett mörkt rum och kämpar för att kunna andas. De riktiga vännerna är de som kliver in och slår sig ned bredvid dig i det där rummet. De andra dansar vidare under solen.

Jag vill att du skall kunna vara en sådan vän till dig själv – en som kan gå in i det där mörka rummet. Det är när du är nere för räkning och det biter kallt i ansiktet du behöver dig själv som allra mest.

När mitt liv har skakat har jag sagt till mig själv: ”Nu har jag en liten kille vid min sida. Han är 8 -9 år och han behöver din hjälp.” Jag fortsätter: ”Honom sviker vi inte!”

I svåra stunder är det inte ovanligt att vi regredierar, dvs. kliver in i yngre delar av oss själva. Man kan likna våra psyken vid årsringarna i en trädstam. Bland de yttersta ringarna har vi oss själva här och nu – i vuxen ålder. Ju längre in mot centrum av stammen vi kommer, desto yngre ålder. Den här liknelsen fungerar, eftersom den gör det lättare att förstå sig själv och andra. Kom ihåg att alltid vara en vän till dig själv.