Våra styrkor, såväl som svagheter blir uppenbart tydliga i en relation. När bristerna hamnar i strålkastarljuset kan vi antingen stanna, eller springa till ett säkrare ställe. En plats där våra ärr inte syns.

Om någon frågade dig vilka slags egenskaper du söker i en partner, skulle det troligen komma upp svar som: Självständig men samtidigt kärleksfull och varm. Självförtroende utan att vara arrogant. Ha humor utan att vara smaklös. Attraktiv utan att vara självupptagen och fåfäng. Handlingskraftig men samtidigt avslappnad och jordnära. Låter perfekt va?

I början av ett förhållande ser vi det bästa hos den andra personen, för att vi så gärna vill se det. Vår idealbild av hur en kvinna/man skall vara sitter djupt inprogrammerade och det som inte passar in filtrerar vi bort. I början!

Efter att tidens vågor slagit mot den yttre fasaden på en människa, träder alltid en mer nyanserad bild fram. Vi börjar se den andre personen som hon/han ÄR. Det är kanske nu besvikelsen knackar på dörren och vi tänker: ”Varför blir det alltid så här?” Här många förhållanden tar slut.

Jag har skrivit om det tidigare: Ofta följer vi gamla omedvetna program inom oss själva i valet av partner. Det har till största delen med vår SJÄLVBILD att göra.

Låt oss säga att vi aldrig upplevt en konstant känsla av trygghet. Vi söker oss till någon som vi tror skall fylla i trygghetstomrummet. Någon vi så gärna och innerligt vill skall ge oss den där Tryggheten. Det som vi inte tror att vi kan ge oss själva.

Vi längtar kanske efter djup känslomässig samhörighet, MEN den skrämmer oss, så vi väljer något mer mediokert, där vi inte riskerar att bli alltför sårade. Den inre djupare övertygelsen säger oss nämligen att: ”Ingenting håller.” Konflikten mellan längtan och gamla program gör sig hörd.

Den dagen då vi kommer till rätta med begräsande inre övertygelser, kommer vi med största sannolikhet också att välja en annan sorts partner. När vi förändrar oss själva, förändrar vi våra relationer. Ett kärleksfullt och varaktigt förhållande, börjar med att du behandlar dig själv väl. Gör du det?

Michael Larsen – livscoach