Jag blir imponerad av människor som vill ha förändringar och förbättringar. Nu tänker jag inte på vår tids besatthet av ständiga uppdateringar och den konstanta otillfredsställelsen, utan på människor som rör sig i riktning mot en längtan. Det handlar inte om en längtan bort från något, utan till något.

Det är en fin balans mellan att vara nöjd och otillfredsställd. Att vara nöjd är en gåva som ger inre ro, som inte särskilt många är rika på idag. Och andra sidan kan tillfredsställelsen göra oss mätta och dåsiga. Ett visst mått av mental hunger tror jag är sunt, eftersom den gör att vi håller skärpan.

Om du skulle fråga mig om jag är nöjd, skulle svaret bli: Nej. Varför? Mina döttrar vaknar inte dagligen hos mig. Jag har ett par relationer som jag önskar var bättre. Jag har ännu ingen varm hand i min när jag är ute och går. De mål jag har är inte fullt ut manifesterade. Har inte anlänt till mitt mentala resmål. Nu hör jag min goda vän Håkans röst i huvudet: ”Om du kan se det är du redan där!” Vilken skön kille! Han påminner mig om det jag vill väcka hos andra. Tänk vad lätt det är att bli hemmablind!

En vag, lite halvt uppgiven längtan är våra drömmars fiende. Känn hungern och ivern, men också tillfredsställelsen över att vilja något. När du tagit första steget är du på väg. Livet belönar handling!

P.S. Du kanske tänker: ”Men jag har ingen aning om vad jag vill. Vad gör en sådan som jag då?” Jag har känt på exakt det sättet och mitt svar är: Håll i frågan och var rädd om den. Ställ den om och om igen och håll utkik efter signalerna, som kan komma genom en person, en bok, websida, eller vad som helst. När vi frågar kommer det förr eller senare ett svar. Alltid! Även för dig.

Michael Larsen – livscoach