vänskap

När jag tänker på att leva fullt ut, handlar det inte nödvändigtvis om hang gliding utför berg, långresor till exotiska platser, en svensk tävlingsklassiker etc. Dessa upplevelser kan för en del personer vara elixiret, men för mig handlar det om någonting annat – närvaro i vardagen.

I de till synes små sakerna: hur vi vinkar hej då till barnen då vi lämnar dem på dagis/skola, lugnet och empatin då vi är med en god vän som har det tufft, ögonkontakten när vi beställer kaffet, isättningen av fötterna under löprundan, känslan i kramen…

Det handlar även om att ta sig själv och tiden på allvar (inte detsamma som att vara högdragen och pretentiös).

Häromdagen var jag ute och åt lunch med en av mina bästa vänner. Jarno visade sin nya super Mac dator – en riktig mirakelmaskin! Samtidigt som han presenterade sin nya kärlek: ”man skall sträva efter det bästa i allt. Inte nöja sig med det mediokra och fastna i ett fack.”

Jag känner min vän väl och vet att han inte syftade på status och prislappar, utan någonting mycket mer. Så här är det: utan Jarnos vilja, målmedvetenhet och drömmar hade det inte funnits någonting. Datorn och kamerorna är döda ting utan hjärtat bakom. I min vän ser jag en som lever fullt ut. Det smittar av sig.

Det börjar där vi sitter eller står, med andetagen, ja kanske t.o.m. med tårarna och ett par fötter som tillfälligt slagits undan. Ett nytt NU presenterar sig alltid förr eller senare.

Hur ser ett levande liv ut enligt dig?

Michael Larsen – livscoach och mental tränare