De flesta som befinner sig i en skadlig relation vet att de borde springa utan att vända sig om.

De flesta som befinner sig i en skadlig relation vet att partnerns beteende är manipulativt och/eller hotfullt.

När vi ger rådet eller i frustration uppmanar någon att lämna den ohälsosamma relationen och härskande partnern; så kom ihåg att personen:

-Har fått självförtroendet och självkänslan utarmat. Hon eller han känner sig helt enkelt värdelös även om ytan verkar samlad.

-Hon eller han kan vara utsatt för ekonomiskt våld, vilket utgör ett existentiellt hot: ”var ska jag bo?”

”Hur ska jag klara mig på en sådan obetydlig summa pengar per månad?”

-Skam bygger ett psykologiskt tunnelseende som övertygar människor om att det blir bättre ”om jag bara…” Viljan till anpassning är extremt stor p.g.a. rädsla, känslan av bortkastad tid efter år i relationen, hoppet om förändring, ett antal återföreningar etc. är skuld och skamskapande.

-I en skadlig relationsmiljö övertygas människor om att det är med just den här personen som det går att hitta en lösning. Hoppet om en ljusare framtid existerar enbart ”om jag stannar med personen som jag älskar”.

Vi utvecklar medberoende i en skadlig relation som en överlevnadsstrategi – en väg för att balansera en partner med t.ex. låg impulskontroll och avsaknad gällande självrannsakan. Vi blir extremt lugna och pedagogiska för att inte ”väcka björnen som sover”.

Giftiga relationer är likt ett bedövningsmedel som förlamar vårt handlingsutrymme. Det går att lämna ett medberoendeförhållande, men det behövs stöd och ett nytt sätt att tänka på för att orka lämna.

Ytterligare skuldkänslor är det sista vi behöver.

-Michael