Kvinnan i gårdagens inlägg gjorde någonting som visar på autentisk självkärlek: hon lämnade inte ifrån sig sin kraft. Hon lät sig inte fångas in ett nät av komplimanger. Hon behövde inte bekräftelse och egotankning från någon som i första hand eller enbart såg henne som en kropp.

Hon visste att en man som närmar sig henne, och ger komplimanger enbart utifrån det fysiska, inte sällan har en ytlig inställning till relationer, kvinnor och livet i stort.

Här skulle någon kunna invända: ”är det inte lite väl lätt att döma någon enbart utifrån hur han närmar sig en kvinna på en restaurang?”

Mitt svar är att mannen i exemplet visar ut sig själv. Allting kommunicerar! Undrar vad han sagt om en annan man närmat sig hans egen dotter på liknande sätt: ”vilken fin kropp du har!” Och vad hade sambon där hemma sagt om jaktbeteendet?

Vårt värde ligger inte i omgivningens ögon, utan i synen vi har på oss själva. Kvinnan vilade i sig själv och självkänslan/förtroendet var hennes starkaste vapen. Hon sökte någonting utanför det vanliga. Minorna hon tidigare trampat på, hade lärt henne att uppskatta och värdera intressanta samtal, att beröras utöver det vanliga, någon som ville henne väl på alla plan och där tillit gav nätter med skön sömn.

Vilka tre egenskaper värdesätter du högst i dig själv? I en partner?

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Behöver du prata? Kontakta michael@separation.se