”Jag måste sluta äta så mycket godis! Sockret förstör mig!”
”Jag slappnar av när jag dricker ett litet glas vin på kvällen.”
”Hon är inte bra för mig. Jag måste sluta kontakta henne!”
”Jag ska ta tag i det imorgon!”
Vi har ett förnuft (förhoppningsvis) och så har vi en repertoar av känslor. Vi är emellanåt klarsynta, men ofta är det instinkten som segrar. Och den vill inte alltid vårt bästa eftersom den kan bete sig likt en narcissist: ”jag vill ha och jag har rätten till! Jag skyr inga medel!”
Ibland lyckas vi förvisa n-delen i vårt psyke till ett isolerat rum, men den är i stand by läge och redo att slå undan vår övertygelse om vad som är det mest hälsosamma för oss.
Känslor som lägger armen om oss och kommunicerar: ”bara den här gången! Det är lugnt! Du är alldeles för kontrollerande. Du måste inte driva på dig själv så hårt. Gör det imorgon.”
”Det är så fantastiskt härligt att vara nära henne/honom! Du har kontrollen och kan avsluta när du vill!”
Känslorna inombords som försöker förföra oss till att ”gå på känslan”. Ibland är det helt rätt att följa de emotionella krafterna, men emellanåt är det rätta att avstå.
Hur vet vi vad vi ska välja?
Det är här självreflektionen kommer in i bilden. Förmågan att stanna upp för ett ögonblick och fråga sig själv: ”ja, lusten säger detta till mig, men vad blir de långtgående konsekvenserna? Hur kommer jag att må om jag inte avstår? Hur kommer andra att påverkas av mina handlingar?”
Det finns en tid för att vara lättjefull och för att vara hälsosamt strategisk.
En man i sjuttiofem årsåldern berättar: ”i hela mitt liv har jag jagat kvinnor. Jag har sårat i min jakt på uppmärksamhet. Jag har förstört min ekonomi i sökandet efter det som jag trodde var kärlek. Mina barn vill inte ha kontakt med mig då jag alltid låtit mina egoistiska behov få dominera. Mina känslor har gjort mig ensam!”
Det handlar inte om att vi ska leva utifrån illusionen om att vi kan uppnå perfekt kontroll, utan att börja se vad våra val, medvetna såväl som omedvetna, kan leda oss till.
En självreflektion som kan säga: ”ja, du vill detta men behöver göra så här.”
Det handlar inte om att vara diktatorisk gentemot den egna personen, utan självempatisk och att se konsekvenserna för livet i stort.
Världskrig har startats p.g.a. av känslor: rädsla, vanmakt, hat, kontroll, misstänksamhet etc. Vi har alla dessa krafter inom oss, men vi har även förmågan och potentialen till att lära oss att agera istället för att reagera.
Vilka psykologiska krafter har för mycket makt över dig? Vad kan du göra idag som är bra för dig på lite längre sikt? Vad behöver du avstå ifrån? Vilka egenskaper och beteenden behöver du lägga till på din ”spellista”?
Michael Thor Larsen – relationscoach
Jag behöver sluta gå på känslan o verkligen göra medvetna val. Se konsekvenserna av vad ”känslan” driver mig till… Så medveten om mitt känsloätarproblem som oftast leder till hetsätning. Gång på gång blir slutklangen densamma och jag mår sämre än innan känsloätandet.