”Var tog den där sextonåringen vägen?” tänker jag för mig själv då jag tittar bland gamla bilder. Han som ägnade somrarna åt windsurfing och älskade ljudet från havet.
Det finns så mycket som jag hade velat berätta för honom! ”Oroa dig inte för vad du ska utbilda dig till. Läs ännu fler böcker! Lägg inte så mycket energi på hur andra ska uppfatta dig. Var betydligt mer närvarande med dina föräldrar och gör dig inte immun mot de kloka orden som de vill att du ska ta in. Acceptera att matte inte är ditt område och slå inte ner på dig själv för att du inte förstår.”
Så mycket tid och energi som många killar/unga män och tjejer/unga kvinnor lägger på sådant som så här i efterhand känns meningslöst. Ja, vi växer ur det! Vet att du mitt sextonårig jag hade tyckt att det där lät mossigt.
Det kanske är så att vi som tonåringar befinner oss i en narcissistisk bubbla (vilket är naturligt) och att den verkliga resan innebär att utvecklas ut ur den där bubblan. Problemet är att många aldrig lämnar jaghöljet, utan fortsätter genom livet på ett sätt som är alldeles för själviskt.
Tänk om jag hade sagt till mina döttrar under småbarnsåren: ”pappa kan inte idag – han ska ut och surfa. Pappa behöver egentid!”
Problemet som jag ser det är att alltför många unga män inte får verktygen till att kunna riva hål på jaghöljet, bubblan som gör att vi ständigt utgår från de egna behoven och inte ser vad andra behöver. Jag tänker inte på motsatstillståndet där vi förlorar våra gränser i medberoende, där allt handlar om att hjälpa andra och radera ut de egna behoven och identiteten, utan att bredda världsbilden.
Säg god morgon till främlingen (medmänniskan) i hissen och bjud på ett vänligt leende. Håll upp dörrar och bete dig som en gentleman. Lyssna mer än du pratar! Läs Dante, Fromm, Ferrucci, Assagioli, V. Frankl, Augustus Masters…eller andra böcker som hjälper dig att utvecklas. Delta inte i skvaller och stå upp för den som är utsatt på skolgården. Kränk aldrig någonsin tjejer/kvinnor genom orden som du uttalar. Eller killar/män för den delen!
Kränk aldrig din egen person genom att bete dig respektlöst mot dig själv. Hur ser ett kränkande beteende ut? Hur ser det värdiga ut? Vad är värdighet?
Ställ frågor till dig själv! Utmana det som du gör på automatik och avsett minst tjugo minuter per dag åt meditation/reflektion. Träna dig i impulskontroll och låt inte egot äta upp livssyret. Respektera andra genom ditt beteende och tänk på att det sköna ligger i detaljerna. Kläder är inte bara tyg utan även symboler på hur vi ser på oss själva och andra. Allting kommunicerar! Även ditt handslag! Se människor i ögonen och tänk på att styrka kommer till dig när du agerar. Skjut inte upp sådant som du kan göra idag!
”Michael” – en dag kommer du att bli en pappa till ett par tvillingflickor: hur vill du att de ska se på dig som den första manliga förebilden i sina liv? Vem tänker du vara? Vad ska dina döttrar se och höra? Hur vill du att de ska känna sig med dig som deras pappa?
”Allting räknas! Papper och plast som du slänger på marken påverkar din självbild även om du inte är medveten om det. Låt andra få ha sina åsikter och fokusera istället på att ta reda på, formulera och bygga grundpelarna i ditt liv (din emotionella/mentala GPS) så att du inte seglar vilse. Låt ingen annan människas beteende och val tillåta att du sänker dig till en nivå som är under din.”
Var öppen för att det finns saker i livet som inte går att förstå – att det finns någonting större än oss själva. Ta dig ur bubblan så att du kan se med öppna ögon! Kom ihåg att le åt alltihop!
Michael Larsen – relationscoach
Bra skrivet
Hej Michael!
Tycker du ska skriva en ny bok, en bok om emotionell intelligens och ta med alla dessa kloka inlägg du skriver här på bloggen. Rikta gärna en sådan bok till unga män och eller kvinnor.
Du skulle nog kunna förändra så att många fler skulle kunna må mycket bättre under sina jobbiga tonårstider.
Tack för att du delar