Hjärtat som älskar har massor att ge, så du ger. Du ger därför att det är självklart för dig att göra så när du älskar personen.
Ni hade det så fantastiskt under den första tiden av ert förhållande. Era personligheter doldes tillfälligt under vattenytan: förälskelsen, förväntningarna, lusten och drömmarna.
Kärleken är likt rent klart vatten som filtreras genom våra personligheter. Vad bär vi på i ”Melittapåsen”? Hur kommer det inledningsvis rena vattnet att smaka när det blandats ut med våra personligheter?
Har du någon vid din sida om ett/två år eller en motståndare mitt emot?
Är kvinnan eller mannen som du träffar en person som är kapabel att ge och ta emot kärlek? Är hon eller han någon som kommer att bli negativt avslappnad i ditt sällskap och ta dig för givet eller inte?
Kommer du att behandla dig själv med värdighet om två år eller inte i relationen? Vilka beteenden inom er aktiveras under stress och/eller tristess och motgångar?
Är hon eller han någon som efter något år känner sig så säker på att ha dig, så att det inte gör något om ”man är sig själv?” Och hur är personen när hon/han är sig själv?
Vad ligger i filterpåsen? Blir vattnet ännu mer fantastiskt eller förorenas det?
Alla relationer behöver flexibilitet och anpassning för att överleva. Frågan är bara hur anpassningen ser ut?
Michael – relationsterapeut
Lämna en kommentar