Du måste inte älska dig själv först! Du kan bli älskad så att du kan börja älska ditt liv. En annan människas kärlek kan få dig att känna djupaste lycka. Kärleken från någon kan lära dig att älska en annan.
Våra vanor formar oss i oändligt mycket högre grad än vi kan föreställa, och uppbyggande vanor får dig att respektera ditt jag. Sträva inte mot att hitta dig själv först och älska dig själv, utan bete dig med självrespekt (jag vet att det är en stor och kreativ konst som kan inkludera smärtans abstinens), så faller bitarna på plats.
Fråga dig själv i olika situationer och möten med andra: ”hur ser självrespekt och integritet ut i det här läget?” Kämpa inte efter att få svar utan upprepa orden: självrespekt, värdighet och integritet. ”Hur ser det ut i praktiken i just den här stunden?”
Jaga inte självhjälpsillusioner! Se upp för spirituell narcissism som får människor att tro att de sitter på alla sanningar om allt och alla. Den upplyste inser hur lite hon eller han egentligen vet. Ödmjukhet är kännetecknet.
Förväxla inte kärlek med passion och lust. Älska är ett verb! Handling varje dag! Sättet på vilket du tittar på, lyssnar till och respekterar din partner. Din villighet att se på dina egna relationsfrakturer så att den kan börja läka, gör i förlängningen att en annan människa kan känna sig respekterad och älskad med dig i sin närhet.
Kärleken är en inställning: ”jag är öppen och villig att lära! Jag beter mig på ett sätt som får den här kvinnan/mannen att känna sig sedd och respekterad. Vilket inkluderar personen du!
Kärleken kräver inte att du offras på den grå tristessens altare av en partner som tar dig för givet, och saknar förmågan till att ge! Kärleken kväver inte din lycka och frihet – den vill absolut inte ha ditt medberoende, utan ditt avslappnade ansikte och sänkta axlar.
Förälskelsen tröttnar! Och när den har slocknat säger den nonchalant: ”sån är jag! Jag kommer inte att ändra på mig!” Det gäspande ointresset är motsatsen till kärlek. Narcissistisk självupptagenhet hånskrattar åt omtanke och välvilja.
Dina konstruktiva vanor, de till synes små och ”obetydliga” gesterna varje dag kan bygga inre katedraler.
Michael Larsen – relationscoach
Lämna en kommentar