En man berättar om en nattlig dröm: ”jag ställde omsorgsfullt utvalda och vackert inslagna presenter utanför hennes dörr. Men jag fick aldrig några meddelanden om hon mottagit dem. Jag köpte nya gåvor, men inget svar.”
Vi kan göra allt för en människa men om det saknas vilja och/eller förmåga att ta emot, så är våra kärleksfulla försök till närmande fullständigt meningslösa.
Jag har genom åren pratat med ett stort antal människor som känner sig ledsna, frustrerade och uppgivna då det gäller att nå fram till en partner eller dejt.
För att det ska kunna utvecklas kärlek behövs det två människor som både kan ge och ta emot. Problem uppstår när vi bara kan ta emot eller om vi bara kan ge.
Kroniskt givande kan leda till självutplåning och om vi enbart tar emot uppstår egoism.
En liknelse: vi behöver både in och utandning. Ta emot (andas in) och ge (andas ut).
En person som kan ta emot kärlek ger samtidigt någonting ovärderligt. Hon eller han kommunicerar: ”jag ser dig!”
Jag minns ett par olika släktingar i min barndom: de som såg och de som var så uppfyllda av sig själva att de inte såg barn över huvud taget.
Minns min älskade farmor och hur hon la sin mjuka hand på min kind: ”tack för din fantastiska teckning” (fast på danska). Men det stannade inte där: hon frågade om motivet på pappret, hur jag hade kommit på bilden, hur lång tid det tagit att måla etc. Sedan berättade farmor om sin egen barndom och hur hon älskade att måla.
När vi är delaktiga och skapar samtal av vänlighet och nyfikenhet planterar vi kärlek. Vi gör att partnern eller vem det nu är känner sig sedd. När vi tar emot orden, gesterna och gåvorna med närvaro och positiv uppmärksamhet, är vi medskapare till ett mönster av skönhet.
Alltför många människor signalerar avstånd, ta för givet attityd och t.o.m. bitterhet. Vi behöver träna ta emot muskeln!
-Michael
Fint
Dessa tankar går jag med mest nu i denna efter- fas av en lång relation.
Tack för ditt jobb.
Jag vet inte om jag hinner vara med i kväll men skickar in detta ändå.