”Jag hade varit singel i ett par år innan vi möttes. Under vår första dejt kändes det som om han såg rakt igenom mig. Hade aldrig tidigare upplevt en sådan connection med någon. Han ställde frågor och undrade vem JAG VAR. De gamla dejterna kändes i jämförelse med detta fullständigt patetiska. Äntligen hade jag träffat Honom! Trodde jag!”
Det är så här den första tiden tillsammans med en narcissist oftast känns. De lyssnar och verkar genuint intresserade. Och ja, de är intresserade! Men frågan är om det är dig som person de vill lära känna, eller om det är information och din bekräftelse som de är ute efter. När han eller hon inledningsvis upplever dig som ”ny och fräsch”, är du intressant eftersom det ger dem energi.
De kan få romantiska kickar, men att visa och känna kärlek: nej!
Efter en tid blir n-personen uttråkad och då börjar nedvärderingsfasen. Du får höra att du ”skrattar för högt och hysteriskt.” Din kropp ”kan faktiskt bli mer vältränad” och ”du äter alldeles för osunt.” Du får kanske höra att du har ett jobb som inte ligger i topp på statusskalan eller att din familj är lite för ”enkel.” Listan över ”det du borde förbättra” kan göras lång.
Det som är gemensamt för interaktionen med alla n-personer, är känslan av att du känner dig utbytbar, inkompetent, oattraktiv, ointelligent och fullständigt osäker på ditt eget omdöme.
Den första tiden tillsammans med honom eller henne kändes som om du var universums mittpunkt. Du hade äntligen hittat ”hem” och ditt självförtroende stod högt i värde. Men det var i början! Innan nedmonteringen av DU hade inletts.
När vi hamnar i narcissistens gravitationsfält är det som om vi fastnar i ett bipolärt spindelnät: toppar och dalar. Sällan skådade komplimanger och sedan kraftiga tillrättavisningar och hånfulla uttalanden. Vi känner oss levande ena stunden och likt zombies i andra. Tänk vad dessa bisarra kast gör med hjärnan!
Kom ihåg att narcissister älskar spel: mind games.
Att lämna en person med narcissistisk personlighetsstörning: är som att skicka in ett swat team och frita sig själv. Den fria viljan och det klara omdömet har kidnappats, och det är vårt uppdrag att söka kunskap och ta emot all den hjälp som gör att vi kan påbörja vandringen ut ur den emotionella dödsdalen.
Vad tror du att han/hon gör med informationen som de inledningsvis fick från dig? Allt det som du i förtroende delade med dig utav? Öppenheten och sårbarheten som du visade? Jo, den används emot dig! Du får inte ihop hur någon kan bete sig så manipulativt och sadistiskt. Jo, därför att så gör den med narcissistisk personlighetsstörning. Det är ingen ”big deal” för dem! Du är utbytbar!
Undrar du om den här mannen eller kvinnan är dig trogen? Om du behöver oroa dig för att det finns andra? Ja, det finns andra! Det ligger i deras natur att söka bekräftelser och få kickar genom att gå bakom ryggen på dig. Det är en del av själva spelet.
Smärta är oundvikligt men lidandet har en utgång. Det går att hitta kraften och kunna börja välja att gå mot exit. Förr eller senare måste vi befria våra jag. Hitta din insatsstyrka genom igenkänning, kunskap och kloka/varma människor.
Så lämnar du en narcissist – webinar ikväll söndag 12/11 kl 20.00. Du är varmt välkommen!
Michael Larsen – relationscoach
Jag försöker inse att jag måste bort. Natt efter natt ligger jag med ögonen svullna av gråt och ett svart hål i bröstet. Inget jag någonsin gör kommer göra allt bra.
Ann, när jag kände så så satte jag en deadline för mig själv. Att hade det inte förändrats, trots försök, till ett visst datum jag bestämt, skulle jag dra. Datumet blev ett löfte till mig själv, och en livlina. Väl där var allt fortfarande uselt, så jag bara drog och det är det bästa jag gjort.
Usch Ann din stackare. Jag har varit där du är och det är frunktansvärt. Det är så mycket att ta i och är man redan nedbruten är det svårt att orka. Hoppas du kan ta hjälp av dina nära i situationen. Att fångas upp i deras armar. Har man nära omkring sig så är det bara att visa att man är svag och hjälplös. Alla vill hjälpa.
Känner igen allt. Blev lämnad med ett nyfött barn helt utan förvarning. Jag har aldrig fått någon förklaring. Gick bakom min rygg till en annan som han ännu efter 30 år är tillsammans med. Kan en narcissist förändras och sluta med sina verbala kränkningar? Kan hon få bara det goda för hur skulle hon annars orka? N har aldrig brytt sig om sitt barn. Någon som har samma erfarenhet?