Hon har fått höra det ett antal för många gånger under det senaste året och inledningsvis fick det henne att tvivla på sig själv:
”Är det någonting i mig som stöter bort män? Är mina krav alldeles för höga? Kanske borde jag bara nöja mig?”
Men efter ytterligare en tid som singel börjar hennes inställning att förändras. Hon blir allt klarare i tankarna kring att hon inte vill ha en pojkvän eller man. Utan en partner.
Kvinnan har varit på ett antal dejter och blivit heligt trött på att se olika varianter av samma koncept: en man som läst på om olika dejtingstrategier på nätet, där attraktion påstås skapas genom att växla mellan intresse och sval distans. Allt för att göra henne förvirrad så att hon var den som skulle börja jaga och behöva. Hon fick nog av spel. Liksom säljsamtalen gällande fördelarna med att vara med just honom.
Hon har levt sig igenom det olika emotionella årstidsväxlingarna, och har nu äntligen blivit vän med sig själv och sällskapet jag. Det bygger inte på illusionen om att ensam är stark, utan en lugn vila i sig själv.
Behovet av att ha någon p.g.a. omgivningens förväntningar, barriärer mot ensamhet, praktiska orsaker, eller helt enkelt någon att fördriva tiden med, finns inte längre på hennes mentala/emotionella lista. Hon vill inte vara i ett förhållande bara för att senare upptäcka:
”Vi vill helt olika saker.”
En partner för henne, innebär en person som gjort upp med sitt bagage, hämtat in projiceringar, som slutat ursäkta sig varför han är si eller så. En man som respekterar hennes ”tokigheter”, som inte ser henne som en trofé, någon att luta sig emot därför att de egna emotionella benen inte bär.
En partner är personen som känner jaget så pass väl att desperation och habegär inte är det som driver och motiverar, utan:
”Jag väljer att ha dig nära därför att du är du.”
Vad tänker du min bloggvän?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Behöver du prata med någon? Kontakta mig på michael@separation.se
Så klokt och så sant!
Precis så är det.
Detta är min sanning idag.
Så bra du skriver Så här är det. Det har tagit tid….men idag är jag där. Stark o njuter av livet och vet att han en dag kommer. Han som är pusselbiten i mitt liv. Jag väntar och lever livet och njuter under tiden.
Så klockrent
Har under ett år varit på dejtingsighter och som du skriver , alla försöker sälja in sig som ett CV men inte mycket som är ärligt där ute .Har så många gånger tröttnat på dessa män som ständigt söker bekräftelse eller måste ha alla dörrar öppna för att de är rädda . Ellermer kär i kärleken och mer elker mindre desperata . Eller ser oss kvinnor som sexobjekt för att man råkar ha ett fördelaktigt yttre men ser inte vem jag är.
Är så trött på detta och alla som ständigt har ett behov att vara på internet hela tiden. Funns så många singlar där ute men var finns dom, ska det vara så svårt att hitta kärleken , bara bli respekterad för den jag är? Killar har även svårt med en självständig kvinna som vet vad de vill ha
Synd med denna utveckling , känns som kärleken blir mer o mer likgiltig , så mycket smörgåsbord och alldeles för mycket dejtingsighter som inte tas på allvar
Kram Nina
Åh så bra skrivet….på Pricken!
Nu gjorde du min dag, Tack!
Så otroligt sant! Precis så är det som kvinnan beskriver det.
Jag har själv provat att dejta på en av dessa otaliga sajter men jag blir verkligen uttråkad och deprimerad när jag märker att min potentiella partner inte finns där.
Jag har landat i mig själv nu och vet att, vid rätt tillfälle och vid rätt tidpunkt i mitt liv, kommer jag att möta honom och att känna/veta/tro detta gör mig trygg och lugn.
Det är ju faktiskt ingen brådska! Att vara singel är inget konstigt längre och jag ser hellre fram emot att träffa den där speciella mannen som förr eller senare dyker upp, än att lägga tid på meningslösa dejter där jag känner efter 5 minuter att detta är verkligen inget för mig.
Jag önskar er alla en fin lördag.
Har inte hängt på dejtingsidor och kommer inte att göra det heller. Känns bara som en köttmarknad för mig. Jag går ut och dansar och det är inte heller bättre tyvärr. Hur många killar/män står inte där och åmar sig och gör närmanden med en ring på fingret?! Det är så avtändande. Är dom ute för att få bekräftelse och sondera terrängen eller vad är felet? Som tur är är jag nöjd och trygg med att vara singel. Det har varit välbehövligt i min egen utveckling. Jag behöver mer tid på mig, göra det jag vill och känner för. Den personliga utvecklingen har varit och är så lärorik för mig så jag vill liksom mer…. se vad mer gott som kommer ur mig och till mig. Då behöver jag mer tid till bara mig.
Just så, jag väljer henne, för att hon är hon!
Fint beskrivet. För mig som just sagt upp min 20 år långa relation och utan kärlek de senaste 10 år känns din text och faktiskt alla kommentarer som en god och känslomässig erfarenhet.
Men jag är inte där. Det har gått 2 veckor sen jag sa de där orden. De som fick allt att kollapsa på riktigt för oss båda.
Trots alla ord från många så är det svårt. Att motstå den otroligt kittlande känslan av bekräftelse att man kanske är attraktiv. Jag vet vad som är rätt men har svårt att göra rätt
Haha, så träffande! Efter att länge ha vilat i mig själv har jag kastat mig ut i dejtinglivet igen och anledningen till mitt inledande ”haha” är just den höga igenkänningsfaktorn. 🙂 Precis så är många män – men de faller genast bort för mig. Andra visar det beteendet först efter ett tag, undrar då om de läst strategierna du nämner efteråt. För att verka mer intressanta? Tyvärr (för dem) är det precis tvärtom. Svårt att hitta en naturlig, seriös man. På dejtingsidorna är det alltför mycket slit- och slängmentalitet.
Njuter av livet som singel sen några år tillbaka men saknar självklart någon i mitt liv, fast kanske inte som sambo 😉
svårt att träffa någon dock..var hittar man en ev partner? Fått höra att jag har för höga krav och att jag måste vara mer kvinnlig!!??
Hm.. är en ”stor flicka” och klarar det mesta själv, är det okvinnligt att inte behöva ”tas om hand” ?
Jag klarar också det mesta själv. Har eget hus, bil osv och behöver ingen man för överlevnad. Jag ser bra ut och anses som attraktiv…men vad hjälper det? Kanske det är skrämmande för många män med en kvinna med stor integritet och förmåga att klara sig själv, men jag tycker det är skönt att inte ha ett sådant behov av en man. Jag vill inte ha ”vem som helst” jag vill ha en som vill ha mig för den jag är. De som är ”rädda” får gärna hållas borta 😉
Bara värme ♡
Jag började läsa på en folkhögskola utanför Alingsås i onsdags och här är det helt fantastiskt!!! Miljön är sååå vacker och näringsrik och jag suger åt mig som en svamp av alla härliga möten med människor, känslan av gemenskap och värme. Här finns alla till för varandra, för att alla ska få vara sig själva och växa på alla plan. Fysiskt, mentalt och andligt. Det är det jag längtat efter. ❤️ Den här känslan vill jag även ta med mig in i en relation när den dagen kommer…
Stämmer så himla bra
Annars är en bra fråga ma får ”Varför är du själv, du som är så trevlig”. Om jag visste svaret på den frågan så kanske jag inte skulle vara själv…eller?
JAAAAA!!! 🙁 Blir galen på den frasen!! …eller ”Du som ser så bra ut kan ju få vem som helst” eller ”Hur kan du som är så blabla bla vara singel”. Jag är en bra människa redan nu, och jag blir bara bättre genom att jag jobbar med mig själv, men…JAG VET INTE VARFÖR JAG ÄR SINGEL! Fatta!
Förlåt för versaler, men jag blir verkligen trött på det! 🙂
Klockrent!
Har ungefär precis denna resan bakom mig. Och precis, det är en partner jag vill ha, utifrån ungefär den beskrivningen.
Jag har precis börjat hitta vila i mig själv och nu jobbar jag på att stabilisera den. Sedan får vi se vad som händer.
Precis så. Att välja närheten i/hos varandra bara för att vi är de vi är 🙂 Tack <3 Så härligt att få höra/läsa andras ord ibland. Trevlig helg 🙂
Jaaaa!
En partner , inte ett sällskap, kompisar det har jag- härliga goa.
Jag ruttnade i min ”sällskapsdans”det var ett tomt innehål med fadd eftersmak som luktade askopp.
Jag fick korn på att jag var ngn att visa upp, och en tröst i ensamheten.
Jag lämnade honom i sitt abnorma bekräftelsebehov. Han vill leva sitt liv utan Ansvar.
Ansvarar inte för
Sin kommunikation
Sin hälsa
Sin utveckling
Sina egna relationer ( till sitt barn o till sina polare)
En som vägde 80 kg.
Man.
Något mer i förpackningen fanns inte.
En oerhört vass tunga och dessemellan
en offerkofta, blöt och tung, fanns dock.
Hjuuuu för den tiden.
Fri till ett eget liv o det är underbart kan jag lova !!!!
Singel är just nu och en ansenlig tid framåt det optimala!
Här trivs jag- miťt eget sällsap är skönare än att vara med honom o känna mig Ensam. Usch, det var hemskt.
Fri, singel o Så Tacksam att slippa vara i hans negativa energier. Jag dränerades Totalt.
Livet är så gott nu – Singel o Glad igen
Har inte riktigt kommit dit än men hoppas vara på väg. Det känns bara som att det inte finns någon partner kvar till mig. O då kommer tankarna på att jag kanske borde nöja mig…..
Var nöjd med dig själv! Kommer han så kommer han. Jag såg en tjej ikväll som jag tyckte jättemycket om, men jag är för feg för att våga. Man kan väl låta hen komma till dig istället för att ta första steget. Och då har man också låtit tjejen/killen välja istället för de där raggningsreplikerna om utseéndefixeringen 🙂
Problemet Johan är att han inte dyker upp, många män är precis som du vågar inte visa att de är intresserade. Alla tjejer blir glada om man visar ett seriöst intresse.
Jag är nöjd med mig själv, men precis som Anette börjar jag tro att det inte finns någon partner kvar för mig och tiden bara tickar på.
Jo det blir ju jag med, om nån visar intresse. Det jag menar är att på krogen kan jag inte träffa någon. Om jag går fram så vill de inte ha mig. Det finns alltid någon som är snyggare än mig. På t ex privatfest så går det, men det blir inte många sånna i dagens läge. Och något jättestort socialt nätverk har jag inte heller. Så jag håller med dig. Det är inte lätt! Kvinnan behöver inte ta första steget för de får generellt så mycket mer uppvaktning än männen. Ska man bara skriva ett sms till någon man tycker verkar vara rolig eller hur gör man? Men trots att jag inte vet hur man gör så tror jag ändå att dyker det upp någon snart nog.
Johan varför utgår du ifrån att de inte vill ha dig? En bra början är att bara början prata och få igång ett samtal, det kanske inte leder till något mer men ni har i alla fall pratat med varandra.
Privat fest ja där är det för min del bara par. Jag har trevligt men inte ett ställe där jag tror jag kommer träffa någon.
Jag utgår ifrån det för att det känns så. Det känns som att, åh nu kommer ytterligare en man fram. Vad ska han säga som ingen annan redan sagt. På privatfester så ser de mig mer och lättare att prata med folk eftersom man då är en sluten grupp. Det är mer naturligt att prata med någon då.
Detta är just så som jag känner..
Tack för att du kunde sätta ord på det å t mig.
Vill åxå ha en MAN.
Det känns som att det går 20 vettiga singelkvinnor på varje vettig singelman. Inte lätt hitta en man om man är kvinna. Man får bestämma hur man vill leva resten av sitt liv; singel och relativt nöjd med tillvaron eller i tvåsamhet och göra avkall på egna känslor/värderingar etc. Så många gånger man möter par där de verkar se ner/anse sig mer lyckade än en själv eftersom de är ett par, och man själv tänker; fy satan vilken oattraktiv man, vad ser hon hos honom.
Har negativa erfarenheter av dejtingsajter.
Så klockrent! Någon skrev att hon får höra kommentaren : du som ser bra ut och är så himla trevlig, varför är du singel???? Har inte heller en jävla aning
Klart jag också vill träffa någon och har som många andra varit ute på alla forum som går att vara ute på. Men hinner knappt lägga ut profilen förrän de ena skamliga förslaget efter det andra droppar in….. Suck
Väldigt bra skrivet Jag som själv är singel sen en tid hitta många tankar som påminner om mina egna
Jag tänker att det du skriver känns igen! Det är precis så här jag vill ha det. <3
Så klockrent! Hög igenkänningsfaktor, en tanke slår mig, är det så att kvinnor i högre utsträckning jobbat med sig själva o vet vad de söker…? Men hellre kräsen o nöjd i det liv man har än att ”ha nån bara för att”.
Tänker att även min MAN uppenbarar sig en dag, även om det ibland känns lite hopplöst i dejtinglivet…
Tar med mig denna den var så fin tycker jag.
”Jag väljer att ha dig nära därför att du är du.”
Jag tror inte det finns kärlek, bara förälskelse. Jag har gett upp.
Nämen…klart den finns och i så många olika former. Borde finnas fler ord som beskriver kärlek. Kärlek till sina nära, sina vänner och förhoppningsvis kärleken till oss själva.