Du kommer att förändras; likaså en nuvarande eller framtida partner. Dina tankar, din kropp och ditt känsloliv kommer inte alltid se ut som på samma sätt som idag.

Du och jag kommer aldrig att bli yngre än vad vi är i just den här stunden.

Allting genomgår förändring. Inte ens kärleken kommer undan tiden.

Om den (kärleken) ska en chans att överleva, måste vi inse att kärlek innebär arbete med oss själva. Inte som självcentrerad navelskådning, utan som psykologisk källsortering.

Vi behöver göra oss av med sådant som hindrar kärleken från naturlig blodgenomströmning, så att inte tvåsamheten drabbas av emotionell åderförkalkning och i slutändan kärlekens hjärtinfarkt.

Kärleksarbetet består bl.a. att göra oss av med självdestruktiva vanor: mat, sex, spel, alkoholmissbruk. Vi behöver göra upp med ett ego som ständigt kräver sin rätt. Ett ego som likt en övercurlad person förväntar sig och kräver att allting i livet ska gå smidigt och lätt.

Kärleken har ett öppet sinne och integritet. Den försöker se omständigheter ur en annan människas perspektiv. Den håller inte stenhårt fast vid: ”jag vill! Jag behöver! Jag har rätt!”

Kärlen står nära dina grundvärderingar samtidigt som den är villig att lära sig nya saker. Kärleken är kunskapstörstande!

Kärleken lägger undan mobilen för att kunna vara närvarande med partnern. Kärleken jobbar på osunda bekräftelsebeteenden och förstår att kommunikation är själva grunden i ett förhållande.

Det är en kärlekshandling att jobba med vår egen person så att vi en dag kan vara en bra partner till någon som vi ännu inte mött.

Michael Thor-Larsen – relationsterapeut