Vi kan kalla det romantik, magisk passion, själsfrände och en kärlek som står över allt annat. Så kan det mycket väl vara! Men det kan även handla om kärleks och bekräftelseberoende. Och gränsen kan vara hårfin även om resultatet mellan genuin kärlek och destruktivitet har fullständigt olika utfall. Det förstnämnda fyller oss med energi, lugn, glädje, saknad när vi inte är nära personen som vi älskar. Vi har förtroliga samtal och vet att den andre vill oss väl, även om vägen i alla förhållanden kan stöta på hinder och allvarliga kriser. I beroendet töms vi på energi, vi upplever att vi får jaga, ständigt är oroliga för att den där enastående känslan ska dö ut i partnern. Vi försöker ständigt bevisa vårt värde!
I kärleken ler vi. I beroendet kämpar vi med att försöka förstå varför hon eller han plötsligt blev avig, tyst, skarp och avståndstagande. I kärleksberoendet kastas vi mellan hopp och förtvivlan. Vi åker upp och ner i den emotionella hissen.
I bekräftelseberoendet räcker det ofta inte med att en person berättar om hur vackra, attraktiva och fantastiska vi är. Näringsintaget behövs från alla möjliga håll. Eller så är just den där kvinnan eller mannen den ende i världen som kan gör oss fria och lyckliga! Om hon eller han bara…
I kärleks och bekräftelseberoendet sätter vi den andre på en tron högt ovanför oss själva, och är beredda att gå väldigt, väldigt långt för att bli sedda och lyssnade till. Vi skickar meddelanden utan att få svar, men vi fortsätter trots tystnaden med våra kärleksförklaringar. I kärleken förekommer ett lugnt utbyte i kommunikationen.
Vi romantiserar, förnekar, är rädda, ett ego som ständigt skenar iväg med oss, och är övertygade om att vi bara lyckas få den som vänt oss ryggen att komma tillbaka så har vi vunnit. Bekräftelsedesperationen gör oss till marionetter under skenande känslor.
Kärleks och bekräftelseberoendet har enormt många skiftande beteenden och ansikten. Men tillbaka till den enkla tumregeln: tar det eller ger det energi? Finns det ett jämt flöde av att ge och ta? Måste jag oftast analysera och vända ut och in på allt som sägs, skrivs och görs? Eller vet du var ni har varandra?
Alla former av beroende förstör tvåsamheten och det krävs ork att se på sig själv och sina beteenden. Vi kan bara förändra det som vi erkänner för oss själva. Vi har alla olika former av bekräftelsehunger, men frågan är i vilken grad den påverkar våra liv och relationer…
Kärleks och bekräftelseberoende – webinar den 8/11 klockan 20.00. Du är varmt välkommen!
Behöver du någon att prata med? Kontakta mig på 0761814888 eller mail michael@separation.se
Michael Larsen – relationscoach
Hej ! Jag har varit ensam flera år. Jag kan kalla mig oberoende! Är det regna sanningen! Jag haft en förhållande försök ( 5 månader)Han blev beroende om mig ,tycker jag. Ville spendera mer och mer tid med mig vad iriterade mig och gjordes mig anför, kändes kan jag inte andas! Till allt för mig som ensamstående och alltid tat hand om mig själv och han implicerat inte mycke i minna vardagssysslor ( bara jag) hag har tröttnat, jorde jag slut mot att han var en trevligt, snäll man. Jag tyckte han är inte min halva. Tråkig för honom! Vi , jag vilke skilja iss vänner, han har bekräftat, Ville aldrig höra om mig, och raderat mig från ”media” !! Jag går gjort likadan och blockerat honom. Är det fel på mig? Eller bara min känsla rätt att passar inte riktigt i hopp?? Ja har valt ensamheten! Trivs bättre! / tack
Ursch va jag känner igen mig i det där. Ska definitivt vara med på webinariet. För det är vidrigt att vara beroende. Vill absolut hitta vägen ur det.