Försök inte övertala någon att älska dig
Jag vet att du vet, men det är lätt att glömma i sin längtan efter att få känna sig älskad:
Du behöver inte ”kanskepartnern”; hon eller han som vill att det ska vara ni. Ibland!
Det är inte din uppgift att vara superpedagogen som ständigt ska förklara vad du behöver i ett förhållande.
Varför ska du försöka få det att fungera med den som tycker att du är härlig att umgås med dig en fredagskväll med två glas vin i kroppen, för att på lördagen behöva ”egentid”?
Du är inte en reservåtgärd!
Du är inte någons hemmafix efter två trasiga och ouppklarade relationer innan ni möttes.
Du är ute efter att bygga ett liv tillsammans med någon.
Du vill kunna få och ge kärlek. Du vill känna dig trygg även när ni inte är geografiskt i närheten av varandra.
Du ska inte behöva undra om det är ni eller inte. Du ska inte behöva vakna med stress i hjärttrakten klockan 03.14 och undra varför hon eller han inte har svarat på det senaste meddelandet.
Det är inte så en relation ska se ut! Du vet att det är så.
Du vill inte vara en del av en dramaserie, utan ha ett liv i trygghet.
Du vill ha kärlek, inte dess kopior!
Du vill ha en relation med en emotionellt mogen och tillgänglig person som är öppen för att utvecklas tillsammans med dig. Som ser dig och kommunicerar: ”du är kvinnan/mannen i mitt liv. Jag finns här!”
Michael – relationsterapeut
Här kommer en svår nöt. Jag har varit tillsammans med min partner i 5½ år. När vi träffades hade jag hemmaboende barn så jag kunde inte träffa honom så mycket som han önskade. Men vi sågs två-tre gånger i veckan. På somrarna tillbringade vi mer tid tillsammans. Detta har gnagt i honom, att han inte blev mer prioriterad och att vi inte umgicks mer. Mina barn var 17 och 20 när vi träffades. De accepterade honom men ville inte att han skulle bo med oss. Jag respekterade detta. Tänkte att de kommer flytta hemifrån inom några år. Nu har mina barn flyttat ut och jag är beredd att satsa fullt ut på relationen. Relationen har gått utför senaste två åren, pga att vi tappat närheten, kommunikationen och att jag varit sjuk under ganska lång tid. Nu har han gjort slut. Anledningen säger han är att han inte kan komma över att han fann sig i en situation som gjorde att han mådde dåligt. Han sa flera gånger att han inte tyckte om att vara ensam, men där och då kände inte jag att jag kunde ändra på situationen. Han har vänner och egna barn så det fanns andra i hans liv än jag. Han säger att han fortfarande har känslor för mig. Det är obegripligt för mig att han gör slut nu när han kan få det liv som han längtat efter. Vi har haft ett gräl på fem år, vardagslivet har fungerat utan några problem, vi har samma intressen och värderingar.