De är båda verbala till tusen. Hör två gigantiska egon som försöker ta hem segern. Till varje pris! ”Och kostnaden är deras relation”, tänker jag för mig själv.
Mannen och kvinnan i fyrtio års åldern kommenterar och gör utlägg om varandras respektive uppväxt, beteenden, ordval, kroppsspråk…
Det är en uppvisning i osexighet.
”Hur skulle det vara om ni började titta på er själva, istället för att peka ut varandra. Om ni kände istället för att försöka ta nobelpriset i smarta analyser?” rör sig genom mig.
Jag ser människor som är så extremidentifierade med sina intellekt att de missar att känna. Det är som om allting nedanför halsen är besvärande bihang.
Det är en av dödsdomarna mot attraktionen: att sätta etiketter och dra slutsatser gällande partnern. Skyttegravar vi gräver ned oss i och där allt som räknas: ”se hur rätt jag har! Och hur fel du är!”
Lösning: sluta peka med de mentala fingrarna. Bli medveten om kroppen och känslan i bröstkorgen/magen. Träna upp konsten att vila i tystnad. Backa när frestelsen att säga någonting om partnerns sätt att vara, pockar på.
Berätta istället om dig själv. Börja meningar med: ”jag känner….”
Ingen kommer i slutet av sitt liv att minnas alla ord som uttalades och om de gick segrande ur en argumentation eller inte, utan hur mycket de uppskattade/njöt av andetagen och relationerna de vistades i.
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Behöver du prata? Kontakta michael@separation.se
Michael – du överträffar dig själv hela tiden!
Det är som om du beskrivit mig och min exman. På pricken! Två gigantiska egon som försöker ta hem segern till varje pris. Jepp, check på den.
Jag har det senaste halvåret haft intensivträning i att vila i ovissheten, i tystnaden, i frånvaron av svar. Det har gjort gott. Jag har börjat kunna känna, börjat kunna ta livet och dagen för vad det och den är, istället för att försöka kontrollera mig och min omvärld till lycka.
Har precis träffat en man som är helt olika mitt ex. Och jag vet inte vad detta är. Jag vet inte hur detta kommer att gå. Men har kommit fram till, precis som du skriver, att jag inte behöver intellektualisera allt. Jag måste inte skaffa mig kontroll på livet och omvärlden genom att försöka FÖRSTÅ allt. Det känns bra med honom. Jag känner mig glad när vi ses. Jag kände mig trygg igår när han höll mig i sin famn när vi lyckades få till en liten stund att ses. Han ger mig inga strålande verbala komplimanger. Men han visar en värld där relationer och omtanke om andra är viktigt.
Och jag förundras, förvånas och är lite förvirrad över att det plötsligt står en trygg man framför mig. Men inser också att allt handlar om mig. Att jag började se mig själv som värdefull och därmed attraherade och attraherades av en helt annan typ av man än jag någonsin gjort. Allt, allt börjar i mig själv.
Åh vad klokt och fint skrivet av dig Marianne! Och jag instämmer i din första mening; Michael överträffar sig själv hela tiden. Hur är det möjligt? 🙂
Min man kommenterar gärna mig eller kallar mig saker. Har tittat på mig själv och kan se drag ja, men inte i den utsräckning han antyder. Se saker han kallar mig upplever jag är mer hans grejer. Fast det har jag inte sagt. Enligt honom är jag egoistisk och girig. Jag är för delad ekonomi, inte han. Jag betalar alla räkningar där jag och mina samt våra barn bor, han kan bidra med mat/kläder ibland. Han betalar sitt boende på den ort han arbetar. Jag får be om pengar om det blivit mycket utgifter för mig. Men mina pengar ska ta slut först. Jag vet inget om hans ekonomi. Jag har bytt jobb för att kunna ta hand om våra barn på kvällstid då han jobbar borta och vi ej har någon att fråga om barnpassning.när han kommer hem på helgen så hittar jag ibland på nåt för mig själv eller gör något med mina växelvisboende barn då arbete och måsyskonen tar stor tid i veckorna. Men jag får höra att jag är girig och egoistisk. Jag tycker jag inte är det, så det blir vara pajkastning i diskussioner så jag har slutat prata. Han vill bo borta och jobba borta, visst det får han väl, men då vill jag inte höra att jag är egoistisk när jag vill göra nåt på helgen tillsammans med ett utav barnen som jag inte hunnit med i veckan eller om jag vill gå en kurs en eftermiddag. Jag har inte heller en stående fiskevecka varje sommar, ingen annan semestervecka för mig själv heller. Girig? Var då? Jag ber inte om pengar förrän mina är slut. Knappt då. Jag rensar hellre skåpen än att fråga då jag anser att man inte ska behöva fråga. Är man en familj så har men en ekonomisk plan som är gemensam eller delvis gemensam för vissa saker. Är så trött på maktspel. Ja jag vet att det inte kommer bli annorlunda, jag vet att jag har ett val. Jag känner mig så utnyttjad och trött! Jag känner mig som en komposthög som inte är i balans. Mycket sopor kastas men det hinner inte växa till sig något bra.
Förstår att du är trött och less.
Varma styrkekramar till dig! ❤️
Tack <3
Förstår verkligen att du är trött och känner dig totalt utnyttjad, Philura. Bra att du i alla fall vet att du har ett val. All styrka till dig för en mer harmonisk tillvaro… Kram
Tack <3 jo valet har man alltid, jag vet vad jag vill och kan ta steget när jag vill. Men på nåt sätt ska man få den där sista stämpeln i passet och och ta steget…..
Meeeen har du sagt just detta såhär då? Genomtänkt och lugnt och tydligt? Lycka till!
Känner så väl igen mig ! Min relation tog slut nyss och jag ser att vi, speciellt jag, har analyserat sönder allt ! Tokgråter och mår så dåligt vill inte att det är över fastän jag sista året varit så trött på vår relation då det tar energi och lust att analysera. Speciellt vad vi har för gammalt skräp i bagaget och tidigare val . Måtte jag lära mig ett nytt förhållningssätt i nästa eventuella relation . Börjar hos en psykoterapeut nästa vecka för jag vill ha en sund, trygg relation i framtiden . Tack för denna blogg har blivit en livlina !
Jag känner inte att jag måste ha rätt, men jag vill att du lyssnar om jag berättar ngt, om jag ger dig min tid och ork då ger jag dig kärlek och omtanke.vill du inte ha den? Tar du inte emot den så är den inte viktig…..? Då går jag för jag slösar med dyrbar tid. Vissa gånger så är det mitt jobb att ge tiden, Men då får jag iaf betalt…….