Det är naturligtvis ett önsketänkande att vilja föra tillbaka dyrköpta och nutida insikter, tillbaka i tiden. Att lägga allt det vi vet idag och som sjunkit in på ett känslomässigt plan, i en tidkapsel och transportera dem ett antal år tillbaka i historien. En livboj till den yngre versionen av oss själva.
Det som var smärtsamt då har till stora delar omvandlats till bättre självkännedom, förståelse kring relationer och synen på kärlek. Hur smärtsamt det än var då, skänker det gåvor till dagens datum. Jag vet, för jag har varit i det leriga träsket med tvivel upp till midjan.
Om mitt ”nujag” tagit en tur längs med havet i sällskap med ”dåjaget” hade följande sagts:
- Relationer kan vara smärtsamma, men inte kärleken.
- Ansträng dig för rätt person: hon/han som genom handling visar att de vill ha dig nära.
- Härda ut i svåra tider. Flyktförsök undan känslor slukar alldeles för mycket energi. Stå kvar oavsett hur ont det gör. En dag lättar det. Helt säkert.
- Lägg inte för mycket energi på att analysera och förstå exets beteenden. Människor gör som de gör och det finns ingenting vi kan göra för att förändra dem. Sträva istället mot att förstå dig själv och ta sikte på den framtid du vill ha.
- Var inte rädd för att visa hela dig själv i en relation. Försköna inte i försök att vara älskad och attraktiv. Originalet finns kvar medans kopiorna faller ifrån.
- Agera innanför dina gränser. Utplåna inte ditt jag i försök att vara osunt tillgänglig för någon annan. Kärleksfull integritet.
- Romantisera och idealisera inte personen eller det som varit. Sätt inte någon på piedestal till priset av din egen självkänsla/förtroende.
- Tillit till att det finns gott om kärlek. Ibland på platser och i personer vi inte kunde föreställa.
Vilka insikter vill du känna i bröstkorgen?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Behöver du prata med någon? Kontakta michael@sepatation.se
Framförallt att inte försköna. Men att våga vara mer nära . DET längtar mitt innersta efter.
Det känns gott att jag, ett år efter skilsmässan börjar känna en behaglig längtan igen.
Vilka fina insikter Michael…tack för att du delar med dig av dem. De viktigaste jag vill ta med mig är de där som handlar om att ge mitt bästa till de människor som vill vara nära mig och som visar det i handling. Och det där om att agera inom mina gränser, så att jag inte tummar på självrespekten/självkänslan, och viktigast av allt att lita på att det finns gott om kärlek, och att jag förtjänar den ❤️
Så skönt att läsa. Så otroligt sant, en kopia på resan jag har gjort senaste nio månader. Jag var nere i dyn och kravlade omkring utan att veta vad som var upp eller ner. Som en zoombie utan riktning. Insåg efter en tid att det är mig det handlar om. Ingen annan. Min egen relation till mig själv. Jag gjorde en otäck resa in i mig själv där jag nu har börjat komma ut på andra sidan. Har nog gjort alla ”misstag” man kan göra. Satte upp henne på en skyhög piedestal, gjorde vad som helst för att rädda äktenskapet. Inga gränser. Flykt undan jobbiga känslor.
Mycket tack vare den här bloggen och egna insikter så har jag placerat mig utanför dramat. Ser saker jag inte sett förut. Har tidigare lagt all skuld på mig för det havererade äktenskapet. Beteende hos mitt ex som jag var blind för tidigare. Relationsmönster som har blivit glasklara. Inser att jag ska släppa och använda min erfarenhet, självinsikt och kärlek till någon som vill ta emot. Det är tom jag som fixat alla papper som ska in för skilsmässan. Utan ångest och med ett märkbart lugn i mitt inre.
Bra jobbat, Håkan!
Vilken nyttig resa du har gjort.
Jobbigt, men viktigt.
Lycka till med livet! 🙂
Kram
Tack igen Michael!
Hade mitt ” nujag” fått träffa mitt ”dåjag” när jag var 19 år så skulle jag stått på mig, och litat fullt ut på min magkänsla över hur ett bra förhållande ska vara. I backspegeln så får jag en insikt om att de ggr jag kände mig förolämpad, kränkt, sårad och förbisedd så skulle jag lämnat för att inte förlora min egen självkänsla så ofantligt mycket.
Jag tror att jag sakteliga satte honom, utan att märka det, på en hög piedestal.
Jag har inte på något vis velat binda mig med en nya man, utan jag har stenhårt arbetat med mål, som leder till en egen självständighet. Ekomiska- och utbildningsmål men framförallt med att sakteliga bygga upp min självkänsla. Jag tror mig känna att jag nu har fått tillbaka all min självkänsla, å lite till! Det har varit en mödosam resa men värt det.
Det viktigaste av allt har varit att jag lyckats få till det så att våra unga vuxna barn, nästintill fått en riktigt bra relationen till sin far. Fadern som försvann bort i passionerad förälskelse med en ny kvinna som dessutom var svartsjuk på våra gemensamma barn (inte längre, puh) har landat på jorden igen.
Nu är det min tid alldeles för mig själv!
En stor insikt som är viktigt för mig, är att alltid lite på min magkänsla i alla situationer.
Insikter…
Ensam är inte stark
I en relation lär jag känna mig själv och mognar som människa
En relation kräver underhåll, av båda
Självinsikt hos båda är ett stort plus
Gemensamma intressen är otroligt värdefullt
Jag kan lita på mig själv
Jag är värd att bli älskad
Jag ska vara mig själv trogen och akta mig för kompromisser
Jag ska ta hand om egna känslor, vara närvarande och medveten
Jag ska vara öppen och tydlig gällande egna behov och gränser
Att stänga av är inget alternativ
Jag har förstått att jag är rädd för närhet, samtidigt som jag verkligen längtar efter och behöver det.
Det är sååååå nyttigt och viktigt för mig att läsa den här bloggen. Javisstja, så här var det ju. Det där och det där stämmer och det var tydliga signaler på att förhållandet var ojämnt. Jag har också fått andra insikter som att mitt ex är en narcissist. Jag hade väl lite aningar om det innan, men utan att kunna sätta ett namn på det. Jag har det bättre utan honom, mitt sociala liv har helt plötsligt exploderat eller som min kompis man sa till mig att hans spontana reaktion när vi separerade: -Tjoho, hon kan börja leva igen!
Oj Mis, vad jag känner igen mig i det du skriver. Äntligen är jag fri från den ”trista” och ”instängda” relationen… Precis som din kompis man sa till dig, att nu kan hon börja leva igen. Precis så känner jag det nu… NU finns det tid och plats till att umgås med folk, att göra saker som jag brinner för utan att hela tiden känna stress och dåligt samvete.
Lycka till med allt!