Lager av drömmar, längtan, uppväxtförhållanden, erfarenheter, genetik, insikter, besvikelser, anknytningsmönster osv. Allt detta tar vi med oss in i en relation.

Vi har även ”kodats” av tidigare relationer, separationer och skilsmässor.

Och: hur bråkar vi? Hur beter vi oss under en konflikt? Är vi långsynta eller har vi nära till förlåt (och mena det)? Eskalerar eller lugnar vi?

Jag kontaktas av dem som kämpar för att få partnern att vilja prata med en utomstående. Jag har samtal med dem som förtvivlan ser trepartssamtal som den sista utposten för att rädda kärleken. Jag pratar med dem som vill förebygga istället för att se glöden mellan två förgås. 

Om ensamhet i tvåsamheten har pågått under en längre tid, är uppförsbacken för att hitta tillbaka till varandra betydligt brantare. Men det kan gå med vilja, ödmjukhet och självrannsakan.

Några av huvudingredienserna i en relation är tillit, respekt, tron på ett vi och kärlek. Kärleken kan ha drabbats av ”solförmörkelse”, vilket vi ibland kan tolka som att den är död.

Om ”patienten” (relationen) fortfarande är vid liv finns det möjlighet att återuppväcka, men om kärleksdöden redan har inträffat, är det för sent.

Är det ”solförmörkelse” eller kärleksdöd?

För att inte hamna i det senare, är det avgörande att kommunicera med varandra i tid. En relationsmiljö som är gynnsam för samtal, utveckling och välvilja är ett måste.

Jag noterar att i alltför många förhållanden existerar inställning att det ska vara ”okomplicerat” och att det ska ”rulla på av sig själv”.

Ingenting rullar på av sig själv! En bil, ett flygplan, tåg, mc etc. behöver servas emellanåt. Allt annat vore förödande! En trädgård behöver tas om hand, genom vattning, näringstillförsel, rätt ljusförhållande eftersom den annars tynar bort.

Om vi ignorerar de psykologiska naturlagarna i förhållandet, kommer det att dö. En av de viktigaste och alltför vanligaste missade ”naturlagen” är försummelse. Om vi får en partner att känna sig ensam och förringad tillsammans med oss, kommer relationen att avlida – förr eller senare.

”Är jag lyhörd? Är jag snäll? Beter jag mig stabilt? Tar jag ekonomiskt ansvar? Kan min partner lita på mig?”

Lyssna, prata och agera i tid!

I ett förhållande där det förekommer psykiskt och fysiskt våld behövs det en självbevarelsedrift som är så stark att vi orkar lämna.

Om du/ni behöver någon att prata med: kontakta mig på michael@separation.se eller sms:a 0761 81 48 88.

Michael – relationsterapeut