Jag har legat rejält sjuk i några dagar, så om mitt språk är lite ostrukturerat idag vet ni varför.

När jag låg där i sängen med tankarna körande i ett ganska intensivt tempo då frossan till slut gjort en dåsig, kommer insikter som bara bjuder in mig i några sekunder för att sedan vara borta. Om de inte fångas in i evigheten genom ”Anteckningar”.

Det är inte en jakt på att få uppleva fler saker; resa mer, äga mer, bli mer vältränad, mer självförtroende etc. Utan större uppmärksamhet och närvaro. Högre förståelse och kunskap.

Jag har lagt alldeles för stor del av mitt liv, särskilt i unga år, på vad andra ska tycka och tänka. Anpassat mig där jag borde använt min röst med tydlighet. Skjutit upp i tron (eller som undanflykt) på att bättre tillfälle väntar. Sökt och kämpat för uppmärksamhet från de som varit någon helt annanstans. Romantiserat då jag borde sett med den nyktra krasshetens ögon.

Om jag insett bättre hade jag gjort bättre!

Du och jag vet inte hur många procent av vårt livsbatteri som återstår.

Uppskatta kroppens enastående funktionalitet. Nära och kära som fortfarande är i livet; vars röst du kan lyssna till. Minnen att le åt. Drömmar. Är du en av dem som uppskattar och njuter av skönhet i dess oräkneliga antal former och uttryck? Inspireras och dela med dem som förstår. Vad skänker dig sinnesro?

Bränn inte batteriet på rykten, baktal och konspirationsteorier. Hur hon eller han kan göra och vara som de är (även om det är högst mänskligt), utan tillbaka till: ”vad kan berika mitt liv i det här ögonblicket? Vilka handlingar behöver jag utföra?”

Hör svanar flyga förbi utanför det öppna takfönstret och ”the divine timer” lovar att en ny vår håller på att rullas ut.

Har oro och ångest sina rötter i att du inte vet vad du ska göra med din energi? Att du vet vad du borde men orken inte finns där? Finns det något litet du kan göra inom de närmaste två timmarna och som skulle föra in en mjuk fläkt av tillfredsställelse här inne? Något som på ytan kan verka ytterst betydelselöst men som ”riskerar” att ”kontaminera” fram ytterligare uppbyggande handling?

Livsbråtet må ha rasat över oss, men vi kan bara lyfta bort en bit i taget. Kanske finns det andra som kan hjälpa till? Kanske behöver vi göra ”resan” på egen hand…

Allt det bästa till dig en söndag som denna!

”Livet efter narcissisten & att läka såren” – webinar måndagen den 22/2 klockan 21.00. Du är varmt välkommen! Följ den här länken för anmälan.

Michael Thor Larsen – relationscoach