När jag ser hur min mamma och pappa tittar på varandra efter nästan femtio år tillsammans, slås jag över hur fantastiskt vackert och naturligt det är. De förundras fortfarande tillsammans. Närvaro utan att kräva. Omtanke för omtankens skull.
Jag sitter på ett hotell i Oslo och några tankar passerar:
”När slutar paren att kyssa varandra?”
”När upphör de att prata med och inspirera varandra?”
En trött kritiker reagerar kanske med:
”Va f-n! Jobb, vardag, barn och alla år kan väl trötta ut vem som helst (?) Livet är ingen dans på rosor. Allt detta romantiserade bs. Vilken verklighet lever den där bloggaren i?”
Så vad gör vi? Jo, börjar ta varandra för givet. Slarvar med att ta hand om den egna hälsan. Odlar inte och ger ingen näring till jaget. Pendlar dag efter dag mellan arbetet och det vi kallar familj. Automatiserad trygghet utan själ.
Men vad är en familj? Vilka ingår i den? Vem är hon/han? Mannen eller kvinnan som du en gång drogs till och inte kunde vara utan. Är hon enbart en mamma nu? En pappa till dina barn? En beige självklarhet bland dagarna som betas av? Är ni ett företag som går med hyfsad vinst?
Ser du henne när hon kliver in genom rummet? Ser du när hon klätt upp sig för att få känna sig fin? Längtan efter att få känna sig vacker och uppskattad? Ser du?
Ser du mannen i skjorta strax innan ni är på väg ut på middag eller till festen? Känner du hans parfym? Finns det en gnista som du uppskattar – det han gör och är?
Ser du henne/honom så att hon/han känner sig upprätt och stolt över att vara i ditt sällskap?
Komplimanger, leenden, beröring, läppar, samtal…Ger du det?
Är du omtänksam gentemot dig själv så att du kan ge?
Ser du henne eller honom ute bland andra så att hon/han känner sig hemma med dig nära?
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Behöver du prata med någon? Kontakta mig på michael@separation.se
Så fint skrivet det är precis så det ska och kan vara.
När är det dags att ta tag i sitt liv? Känner att orken inte finns där, vill men orkar inte.
Man vill känna det där, jag har att ge men ingen att ge det till. Alla de som verkar intressanta är out of my league. Vill ju ha någon man attraheras av.
Det går lättare och lättare.
Riktigt fint skrivet Michael och bästa är att man ska inte nöja sig med mindre.
Sanningen gör ont ,uppvaknandet efteråt , men vad göra? Allting har ett slut . Allt är över nu , men så ont det gör.
Ja det gäller och vårda relationen…Rätt som det är har det bara gått över till 2 st som har ett barn ihop. Och sen tog äktenskapet slut för gräset blev grönare på andra sidan :-/
Otroligt fint skrivit, så vackert!
Precis så här är mina föräldrar mot varandra, så jag vet att denna underbara kärlek finns.
De har varit tillsammans i 62 år nu. Och min far berättade i somras för mig och min dotter hur de förlovade sig. Samtidigt som han vänder sig till min mor och ser på henne som om hon är allt för honom och säger…-du kommer väl ihåg xx. Min mor säger med blygsamhet -klart jag gör xx.
Nycklarn till ett sådant här förhållande tror jag är tillit, ärlighet, kompromissande, bekräftande, beröring, förlåtande mm.