Ibland tänker jag på hur mitt liv skulle se ut om jag gjorde något helt annorlunda. Var skulle jag bo? Vad skulle jag jobba med? Ibland kan det vara kreativt och givande att titta på världen på liknande sätt vi gjorde som barn.
När jag tar på mig tonåringens glasögon, ser jag flera alternativa liv målas upp: Krigskorrespondent, trädgårdsarkitekt, filmregissör, fredsförhandlare, ägare av ett kafé eller restaurang vid medelhavet, åklagare i krigstribunalen i Haag, skådespelare, glasblåsare. Vissa jobb hade jag verkligen kunnat tänka mig, medans andra trivs bäst i just – tanken.
Jag skulle bo i ett hus med jättelika glasfönster, så att jag kunde se havet från alla rum. Varenda morgon skulle jag ta långa promenader längs stranden, tillsammans med henne, som ännu inte klivit in i mitt liv. Det blir middagar på strandtomten med barn, familj och vänner. En plats där alla laddar sina batterier.
Det finns kanske de som tänker: ”Vad skall sådant dagdrömmeri tjäna till?” När vi tänker utanför de vardagliga banorna, ges det plats åt sådant som vi normalt sett inte är uppmärksamma på. Vi kan i fantasin hitta guldkorn, som vi kan plantera i vardagen.
Jag har skrivit om det tidigare: Drömmar, fantasi och idéer i kombination med handling, har skapat allting i den materiella världen. Allt! Ganska svindlande va?
När jag ser på mitt liv som det är just nu, är det faktiskt flera saker som fötts ur drömmar och som håller på, eller har manifesterat sig: Att skriva en bok (som är 85 % klar nu!), hjälpa människor att växa genom mitt arbete, ha fina fantastiska vänner, våga prata inför en större grupp människor (vilket var helt otänkbar för tio år sedan) och dessutom älska det. Det finns en hel del kvar att förverkliga, vilket jag enbart är tacksam för.
Vad skulle hända om du lättade foten en aning från bromspedalen?
Lämna en kommentar