Under julaftonskvällen frågar jag min pappa vad han tänker på:
”Mina föräldrar och att allt detta finns p.g.a. dem”; samtidigt som han tittar på oss; sina barn, barnbarn, barnbarns barn, svärdöttrar/söner, bonusbarn… Det är pappas nittioandra födelsedag och han iakttar livet som utspelar sig runtom och inom honom. Han säger ofta hur tacksam han är.
Det slår mig hur grundläggande det är att vi lever våra liv på ett sätt som gör att andra och vi själva kan känna tacksamhet. Att se och bekräfta ett barn, en familjemedlem, en partner och en främling. Vänlighet och uppmuntran är själva livselixiret.
Ditt och mitt liv berikas när vi ger till andra.
Vi behöver även vara mottagare åt varandra. Ta emot kärleken som ges!
En kvinna sätter sig vid ett piano och spelar ett stycke som berör publiken. En man har köpt och omsorgsfullt packat in en present och skrivit ett kärleksfullt brev till kvinnan i sitt liv. Hon kommer för alltid att minnas hans ord. Han i sin tur kommer aldrig att glömma hennes blick när hon läser.
Ett litet barn sitter i sin mormors knä och tryggheten som det skapar kommer alltid att leva inom den unga människan.
Likt stenen som kastas i sjön och sprider ringar, har dina och mina handlingar betydelse även om vi för stunden inte ser det. Ord som vi uttalar kan påverka en människas liv i grunden. Generationer kan få njuta av din tacksamhet.
Uppmuntra, inspirera, bekräfta och var vänlig. Någon kommer att bära på tacksamhet många år senare.
Michael – relationsterapeut
Lämna en kommentar