Det finns otur och så finns det omedvetna mönster! I det här fallet är det ett mönster: ”mitt huvud säger att jag inte ska gå dit, men samtidigt så känner jag en enorm attraktion. Det känns som att han är en riktig man. En som kan skydda och ta hand om mig. Men det slutar alltid på samma sätt – att jag måste lägga all min kraft på att skydda mig själv.”
Vårt psyke med alla sina känslor, drifter och impulser är långt ifrån alltid på vår sida. Jag skulle t.o.m. vilja säga att dessa delar av oss kan vara en fiende.
Så varför denna konflikt inombords? Varför kan vi inte bara göra det som är hälsosamt för oss?
Anledningarna kan vara många:
- Vi känner och respekterar inte oss själva. Vi tror eller är övertygade om att vi inte förtjänar bättre.
- Vi är hjälpare som lockas (omedvetet) till det som vi tror ska gå att rädda. Vi slipper att se vårt eget bagage när vi har fullt upp med någon annans.
- Vi har en historia som får oss att uppleva igenkänning i personen som vi dejtar eller är tillsammans med. Även om hon eller han är direkt förödande för oss.
- Vi försöker balansera sådant som saknas i oss själv genom att få det från en partner. Om vi t.ex. saknar beslutsamhet och handlingskraft, hoppas vi på att den andre ska ge oss det genom sitt sätt att vara. Vi vill helt enkelt fylla i luckor!
Vi behöver stanna upp och smaka på frågorna om och om igen: ”vad för slags liv vill jag leva? Hur ser en hälsosam relation till mig själv ut? Vad är självrespekt och ser den ut i praktiken?”
Börja med att ta några djupa andetag innan du är på väg att involvera dig med någon: ”vilka bekanta mönster är på väg att spelas upp igen? Vad tänker jag göra åt det?”
Se de oattraktiva och nedbrytande beteendena i det du känner attraktion till. Se för ditt inre hans eller hennes härskande och icke respekt/kärleksfulla ansikte. Se hur attraktions-termometern faller i grader varje gång som hon eller han öppnar munnen för att prata.
Känn lusten inför det omtänksamma, vänliga, genuint kraftfulla och lyhörda.
Michael Larsen – relationscoach
Lämna en kommentar