Front_Door
Visst är det lätt att tappa lusten? Alla dessa ansträngningar, all denna kraft som vi måste satsa för att nå fram, eller för att ens kunna hålla näsan ovanför vattenytan.

Vi tror att insatsen och ansträngningen från vår sida måste vara så hög, att vi inte ens orkar ta första steget. Vi suckar djupt när vi ser gapet mellan längtan/drömmar och vardagsverklighet. Det är här ”glömskan” och dåsigheten kopplar grepp. ”Äsch, det är ändå bara drömmar. Vad trodde jag egentligen?” Det är lätt att avsluta drömkontot.

 

Tiden går och vi blir ”realister” eller kanske t.o.m. bärare av en kostym, designad – cynism. Men otillfredsställelsen ligger kvar och skaver i det tysta. Tänk om målen och drömmarna begravdes för att vi inte förändrade en liten vana? Tänk om det var små handlingar i vardagen som gjort skillnaden. Om allt som behövdes var ett skifte av orden i våra tankar: ”Jag är för ung, för gammal, inkompetent, osäker… etc. Bytas ut mot vad?

Ja, vad skall vi byta ut otillräckligheten med? Vilka alternativa tankar behöver vi andas in?

Jag ber dig fundera över följande frågor:

  1. Hur kommer du att känna dig om tre år från nu om du inte kliver ut på ”scenen”?
  2. Vad behöver du stärka hos dig själv för att ta dig förbi de hinder som finns på vägen? Vilka egenskaper behöver få bli mer framträdande hos dig?
  3. Hur kommer du att KÄNNA dig OM du tar första steget idag?

Drömmar behöver som så mycket annat, uppdateras och fyllas med nya vindar. Annars dör de. Förändringar kräver inte nödvändigtvis totalrenovering. En ny vana kan vara det som slår in dörren. Underskatta aldrig kraften i en idé som fått fäste och vars tid är kommen.

Michael Larsen – livscoach