En dragkamp mellan två helt olika relationsprofiler. Två som dansar i otakt med varandra, där en av parterna är i starkt behov av egentid, och en annan som vill knyta starka band genom att bl.a. planera framtiden i gemensamma projekt.
En som har svårt att andas då det blir vardag i förhållandet, som känner irritation när partnern kommer för nära. Ju mer den undvikande personligheten vill ha sin frihet, desto större oro hos den otrygga ambivalente.
Nyförälskelse, okänt territorium, upptäcktsresande kring vem hon eller han är och sexuellt utforskande av den nya kvinnan/mannen. Den färska tvåsamheten är ett äventyr för den undvikande och i den här sköna smekmånadsfasen av relationen kan det fungera friktionsfritt.
Men när önskan om fördjupning, förväntningar från den andre, samtal som uppfattas som lite för närgångna (som u-personen kan tolka som att ”krångla till det”) och viljan att planera långsiktigt, börjar det ”klia” på den emotionella huden hos den som inte vill ”ha för bråttom.”
Den undvikande börjar undra om ”jag har de rätta känslorna” (en av många nödutgångar) då relationen börjar kräva engagemang.
”Jag når aldrig fram! Hon/han går inte att komma nära – ju mer jag vill desto omöjligare”, tänker den ambivalente. Konstant ältande kring vad ”jag gör för fel” och en kamp för att bli mer avslappnad i relationen.
Frustration från två helt olika horisonter!
Anknytningsmönster som blir till anknytningsmonster, en dynamik som fräter sönder relationen som inleddes så bra.
Det som vi inte möter och gör upp med i vår egen person, relationsbagaget från förr, kommer att ställa till det i våra kärleksliv. Vi kommer tvångsmässigt att upprepa sådant som inte är bra, men som så ofta i våra liv, är det långt ifrån alltid som det logiska innehar majoritetsrösten.
Stå kvar, andas dig igenom anknytningsobehaget, se om du kan göra annorlunda mot vad instinkterna kommunicerar till dig att reagera på (om det inte är en destruktiv personlighet som du har vid din sida) och se om du kan göra genombrott i det som gör ditt relationsliv alldeles för snävt.
Utmaningen för den undvikande personen är att orka vara kvar när det börjar bli emotionell intimt. För den ambivalente; förståelse och insikter om att existensen inte är hotad när vi inte får omedelbara garantier, och att vi överlever även om förhållande inte lever vidare.
Michael Thor Larsen – relationscoach
Är känslor kärlek? Är kärlek känslor?
Ååh vad jag känner igen mig i detta. En relation som började så bra men som nu, efter nästan tre år inte får mig att må bra alls. Jag är en person som är van vid att klara mig själv och behöver massor av egen tid. Min partner vill umgås och vara nära och bli bekräftad hela tiden. Vi går varandra på nerverna och försöker jämka. Jättesvårt, särskilt när vi inte når fram till varandra.