Det är som att bära en tjock obehaglig tröja i syntetmaterial, direkt mot kroppen i gassande sol. Liknelsen är inte alltför skön, men påminner om det här med att inte kunna släppa taget om negativa upplevelser.
När en partner, vän eller någon i familjen säger eller gör något som får oss att känna oss sårade, är det naturligt att vi blir ledsna, besvikna eller arga. Det är ju de som står oss närmast som också kan såra djupast.
När känslor av besvikelse håller sitt grepp om oss blir vi till emotionella fångar. Jag har själv varit där och ältat: ”Varför sa och gjorde hon så? Jag som gjorde allt?” etc. Nu när jag tittar i backspegeln kan jag se att det gav mig några värdefulla erfarenheter.
Förr eller senare kommer vi till en punkt där vi tvingas fatta ett beslut. Beslutet om att FÖRLÅTA. Inte främst för någon annans skull, utan för vår egen. Förlåtelse är en process som handlar om TIMING och VILJA.
Ingen annan än du själv kan säga när det är dags förlåta. Du kommer att veta när stunden är inne och med trygg stämma kan säga: ”Jag VÄLJER att släppa taget om den här smärtsamma erfarenheten. Jag reser från och med nu med ett lättare bagage.”
Finns det någon du behöver förlåta?
P.S. Imorgon skall jag bjuda på en övning i förlåtelseprocess.
Michael Larsen – livscoach
Hej!
Jag har läst de senaste tre inläggen. Mycket bra ämnen som du tar upp.
Något som jag har funderat över i flera år. Jag har blivit väldigt sårad av folk som finns i min omgivning. För ett tag sedan fick jag nog och sa vad jag tyckte och tänkte till en person som finns i min omgivning. Gud så skönt det kändes efteråt.
Personen jag sa detta till tog det på ett bra sätt. Vår relation har blivit bättre.
Tack Malin! Roligt att höra. Modigt av dig att säga ifrån. Även starkt av personen som du var ärlig mot att ta det så bra. Ge och ta!