Det känns som om orden från den kloka äldre gentlemannen sjunkit in även om det tagit sin lilla tid: ”lev så bra du bara kan.”
För mig kretsar det inte kring jakten på det perfekta livet, social beundran från omgivningen, superprestation eller total kosmisk meditativ upplysning. För en del är det så eftersom behoven är olika.
I min värld handlar det om att göra det bästa av tiden jag fått. Vet inte hur många timmar min livskopp innehåller men det finns gåvor (låter kanske pretentiöst) som behöver användas så bra som möjligt. Återigen – det får inte bli någon hetsigt race, en checklista som skall bockas av för att duga.
Finns det ingen poäng behöver vi skapa en – för annars tär meningslösheten.
Jag vill känna MENING och NÄRVARO. Smaka morgonkaffet och orden som presenterar sig i ett worddokument, se min dotter när hon berättar för mig med graciösa handrörelser (teckenspråk), när min andra lutar sig mot axeln då vi jobbar med hennes skolprojekt. En person som får hopp i rösten då vi pratar om svårigheterna. Att stå i mataffären och välja ingredienserna som kan göra underverk på kvällens humör.
Jag beundrar Mamman som blivit lämnad. Som trots sveket: sårad, förkrossad och i tårar syr upp sommarklänningen till sin lilla dotter. Det är att stå upp för sig själv trots motgångarna. Det är att leva bra!
Hur ser det ut för dig min bloggvän?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Precis varit nere vid havet för o fiska….satte mig ner och blev fullständigt tagen av fåglarna, solen och lugnet. Äntligen börjar jag andas lugnt och tar in livet och ”lever så bra jag bara kan”..
Tack för din blogg Mikael….du håller många av oss i handen så vi kan ta oss genom våra svårigheter.
Ha alla en go dag
Vilken fantastisk morgon Christina och tack för dina fina ord. Det värmer att höra. Önskar även dig en ”go” dag.
Instämmer med Christina…du skriver så mycket bra som får många av oss att orka vidare. Jag försöker att leva ”här och nu” o njuta av alla tillfällen jag kan. Tar mig tid för mina barn att göra det dom älskar. Har fått en helt annan syn på livet! Fast vissa dagar är jag ett vrak, o även det tillåter jag mig att vara. För min del Michael ger du mig hopp om att det verkligen finns goda män därute.
Kram på er o ha en härlig dag
Tror vi alla kämpar på olika sätt GJ. En del dagar fyllda av solsken, andra inte. Har vi egentligen något annat val än att röra oss framåt? Din/er feedback inspirerar mer än Ni kan ana. Tack! Kram och njut dagen du med.
Ja hur ser det ut? Jag behöver definitivt skapa en poäng för här är känslan av meningslöshet ”vardag”.
Varför Anette?
Olycklig helt enkelt. Helt tappad självkänslan nästan helt efter mycket jobbig separation. Har massor med insikter men inte hittat kraft att förändra mig. Ännu… Hoppas det kommer förstås men jag tror det här är en flera år lång process. Inget som man bara lagar med lite klister. Och livet tickar på och den tanken är lätt stressande.
Det är så sant Anette: det är en process som tar tid och måste få göra så. Jag hoppas att du snart skall känna kraft och framtidstro. Varma tankar til dig.
Tack!
När jag läste dina ord så kom jag att tänka på vad en äldre kvinna sa till mig en gång.
”Försök att alltid ha så roligt du bara kan. Och passa på att leva fullt ut varje dag.”
Denna kvinna berättade att hon hade haft ett rikt liv, dvs ett roligt liv, hon och hennes man hade gjort en massa ”tokigheter” som hon uttryckte det.. Nu, när hon var sjuk i cancer och inte hade lång tid kvar att leva, så sa hon att det var dessa roliga ”tokigheter” som trots allt höll henne uppe när hon hade svåra smärtor.
Dessa ord tog jag till mig, tänker på dem ofta.
På min yngsta dotters studentfest häromdagen kände jag en enorm tacksamhet och glädje när jag såg båda mina döttrar, de hade så roligt och det strålade lycka omkring dem. Tårar av lycka blandades med tårar av saknad, jag kände mig väldigt ensam i denna stund, trots att jag hade massor med människor omkring mig. Saknade personen som valt att lämna mig.
Vilken klok kvinna cj!Förstår dina mixade känslor under studentfesten – det är ögonblick man vill dela med betydelsefull person. Samtidigt tänker jag att rätt person hade inte valt lämna. Nya möten kommer att presentera sig i framtiden.
Jag tänker på citatet ” life is a box of chocolate.. You never know what you gonna get… ( Forrest Gump)
Och trots att jag upplever att det är vääääldigt många ” punchpraliner” i asken just nu ( urk!) så försöker jag verkligen se det som finns att vara tacksam för och uppskatta , varje dag.
Som någon skrev i kommentarerna: du håller oss i handen , Mikael, på avstånd. Men det känns i hjärtat:)
Kram!
Ja, fy för punchpraliner – Jag känner mig hedrad när du säger så Lin – tack! Kram
Håller med – jag tänker också på detta som att någon ”håller mig i handen”.
Så härligt att läsa det du skriver. Tack
Det är personer som du Lotta som inspirerar mig till att skriva – tack!