En man skriver till mig: ”det är lätt för dig att hänga hela dagarna framför en dator och skriva s.k. kloka ord, hålla föreläsningar och nära dig på förstörda människor. Och framställa dig själv som perfekt inför kvinnor.”

Det är hans bild, känslor och åsikt, men det han inte vet är att jag för några år sedan behövde sömntabletter och ångestdämpande medicin för att orka ta mig genom dagen. Om jag hade känt mig perfekt hade jag varit i himmelriket! I mina egna ögon var jag den misslyckade relationscoachen som inte kunde få mitt förhållande att hålla. Jag kände mig som ett jagat djur som inte kunde få ro någonstans. Ångest skrapade konstant på dörren. Skrivandet blev till min livlina!

Det är oerhört viktigt att det börjat pratas öppet om dåligt mående, men i alltför stor utsträckning är det fortfarande den glamorösa ytan av framgång, att vara lyckad och lycklig som gäller. För vem vill vara en looser i en värld där allt borde vara möjligt?

Det är alltför många som sitter där i ”biograffåtöljen” och recenserar andras liv, häver ur sig ”sanningar” och åsikter om andra och anser sig ha medicinen på världens tillstånd. Men åsikt och kunskap är två helt olika universum.

När jag jobbar med klienter, skriver och föreläser bär jag med mig min egen berättelse i bakhuvudet. Den gör att jag kan lyssna med närvaro, höra även det som sägs mellan raderna, och känna in hur det är att vara i den andra personens situation. Jag vet hur ångest i bröstkorgen känns och hur fruktansvärt meningslöst allt kan kännas.

Vi tror att de flesta andra har det enastående eftersom det är vad vi ser i flödet på Facebook och Instagram. Men jag hör även rösterna som har modet att lyfta det mörka och smärtsamma.

Jag är medveten om att rubriken i det här inlägget kan låta som en klyscha: ”att må dåligt är en början.” Men det jag menar, är att emotionell stress, mörka tankar kring mening och om det verkligen är värt att fortsätta leva, panik och avgrundsdjup sorg i hjärtat, har potentialen att få oss att börja leva. Autentiskt!

Att känna sig som en ”looser” (som jag gjorde) blev min inre positivt tvingande röst som fick mig att gå upp tidigt på morgnarna för att skriva. Jag visste att det fanns andra i liknande situation som min. Mitt syfte blev att nå dem. Dig! Jag önskar att du ska se att ett fruktansvärt tungt nu inte behöver vara slutet på din berättelse. Livet vill se dina händer skriva en fortsättning. En oändligt mycket ljusare sådan!

Som jag ser det föds vi två gånger i livet; först vår fysiska kropps ankomst till den här världen, och sedan den där vi föds/förlöses ur smärtsamma erfarenheter så att vi kan börja leva utifrån integritet, sanning, empati, insikt och kärlek.

Känslorna som var mina värsta fiender då har jag att tacka för att jag kan skriva idag. Jag önskar att du ska börja se ditt eget värde och att dina andetag ska få vara avslappnade.

Medberoende och konsten att bryta den känslomässiga fångenskapen – webinar onsdagen den 30/10. Du är varmt välkommen! Följ den här länken för anmälan.

Michael Larsen – relationscoach