En kvinna anländer till den välfyllda restaurangen för att möta några vänner. Hon tar ett par djupa andetag och rör sig mot bordet där de andra sitter, men vägen dit känns lång. Ljudnivån är hög och hon registrerar energin i människorna som hon inte känner. Det är mycket att ta in och platser som denna undviker hon gärna. Snart är hon i sina näras sällskap: ”Pust!”
En man har just haft ett möte med sin chef och när han kliver ut ur dennes kontor pulserar det runt tinningarna och ansiktet känns varmt. Han känner sig värderad och kritiserad. Tankarna biter sig fast! Han har börjat träna sig själv i att sänka intensiteten i känslorna. Eller rättare sagt i vilken grad de ska få påverka honom: ”Egentligen tyckte han bara att jag kunde bli mer kommunikativ med några av mina kollegor, vilket faktiskt inte var så farligt. Jag är mer än det jag känner.” Han har kommit över en bok som hjälper och stärker honom.
Cirka 15–20 procent av den globala befolkningen beräknas vara högkänsliga personer (HSP), och för dem är det inte sällan rena mardrömmen att vara in i en mataffär en fredagseftermiddag, gå genom ett flygplan, över ett torg där det är många människor i rörelser, ett gym etc. Det som en icke högkänslig person tycker är ”piece of cake”, är för den högkänslige rena bergsbestigningen.
Alltför många barn och ungdomar har fått diagnoser och etiketter (ofta i all välmening) som t.ex. social fobi. De har kämpat och kämpat med att förändras och bli ”friska.” Dessa unga själar har stått där på skolgårdar och känt sig konstiga och utanför. Hur många barn har gått och fortsätter att gå till skolan med en klump av oro och ångest i magen? Vuxna som inte förstår.
HSP är ingen diagnos eller personlighetsstörning, utan ett personlighetsdrag. Det handlar om individer med ett ytterst känsligt nervsystem och som starkt känner av stämningslägen, både utanför och inom sig själv. En kvinna berättar: ”det är som om jag tar in hela världen och inte kan sortera vad som är vad. Andras känslor och tankar blir till mina! Om jag t.ex. är på stranden och plötsligt känner mig obekväm i min egen kropp och vill dölja den, är det troligen en person som jag har registrerat och som skäms över att vara lättklädd på en offentlig plats. Jag absorberar och lever den andres känslor. Men jag har börjat kunna se vad som är vad: dina känslor är inte nödvändigtvis mina. Vilken lättnad!”
Till dig barn, ungdom eller vuxen som befinner dig på skolgården, i klassrummet, på arbetsplatsen, på resande fot eller var du nu är: ”du har unika gåvor! Ibland eller t.o.m. ofta känns det som en belastning, men ju mer du börjar förstå dig själv, vad högkänslighet är för något och hur vi kan hitta tankar som hjälper och skyddar oss, blir det oändligt mycket lättare. Du är inte ensam!”
Kunskap är en början!
Michael Thor Larsen – relationscoach
Tack för dina tankar. Jag har ett högsensitivt personlighetsdrag, likaså vår dotter. I min familj har vi bara pratat om det som en tillgång, vilket jag kan sakna i den allmänna debatten. Jag tror nämligen att det är det bästa och stödjande inslaget. Jag är som du förstår tacksam för mina föräldrars bemötande. Det är skillnad att se på sig själv med att man har något avvikande drag eller att man har en speciell gåva… Lycka till med ditt stöd till andra. Det behövs i alla sammanhang en ökad förståelse för statusen. Mvh Karin Vestman
Känner igen så mycket i det här… man undrar ibland varför man är så lättpåverkad av alla intryck och människor, blir nästan lite trött på mig själv som inte bara kan ta allt lite enklare ibland. Skriv gärna mer om detta ämne.