När vi plockar bort belöningar, tar vi samtidigt bort motivationen. Inte i alla avseenden, men i väldigt, väldigt många. Människor gör helt enkelt det som fungerar. Medvetet eller omedvetet.
Det finns de som ständigt lever med draman och säger:
”jag förstår inte varför det här hela tiden händer mig!”
”Jag stöter alltid på fel kvinnor!”
”Varför vill männen jag möter alltid kontrollera mig?”
Det finns ingen slump i dessa avseenden: det vi utstrålar och godkänner drar vi till oss.
Säger till mannen: ”du stöter inte på fel kvinnor. Du förhandlar bort dina gränser därför att du uteslutande låter känslorna kontrollera dig. Dina värderingar måste ges högsta stämman. Snabba emotionella kolhydrater visar inte vägen, utan din mentala gps.”
Vi behöver aktivera våra inre dörrvakter och känslomässiga intelligens så att härskarna och energitjuvarna inte ges tillträde. Sunda situationer, relationer och personer kommer då att kliva nära.
”Hajarna” som lever på din energi tvingas backa när du slutar läcka bekräftelsebehov, tveksamhet, brist på självrespekt, dubbla budskap etc.
Har sagt det tidigare: en frisk relation ger energi. En dålig tar. Det är inte svårare än så. Lev enligt den principen, så kommer du att uppleva enorma förändringar.
Personer som är kickberoende behöver de kraftiga svängningarna för att känna sig levande. Möjligen ”spännande” för stunden, men fullständigt nedbrytande i längden.
Vi lär andra hur de skall behandla oss genom var vi sätter integritetsstängslet. Du bestämmer och vet i mycket högre grad än du tror.
Vilka beslut behöver du fatta idag?
Så skapar du ett välförankrat självförtroende – webinar ikväll klockan 20.00. Du är varmt välkommen!
Michael Larsen – relationscoach
Behöver man vara olycklig i vissa perioder i livet för att utmana invanda tankemönster och reflektera över sin syn på världen?
Det är snarare ett ”måste” om man vill utvecklas som människa.
Det krävs att man är beredd att lägga tid och energi på den egna processen.
Jag har gjort mycket för att förstå mig själv. Mina mönster, min bakgrund, mina värderingar och mycket därtill har jag, under lång tid, granskat med ärlighet.
Med ett sådant systematiskt och konsekvent inre processande kommer man en bra bit på vägen bort från fasader och roller, från försvarsmönster och anpassning och från ett omedvetet liv till ett oftast lugnare och mer levande liv. Jag kan känna livsgnistan väcks, att saker och ting får nya färger och ny glans och att man inte längre är beredd på allt de där man gjorde för att vara till lags och passa in. Man håller inte längre till godo med allt det där som levdes i omedvetenhet, konflikter och dömande blir ointressant.
Anledningen till att jag skriver ett par rader här är att relationer är en mycket viktig del av de flesta människors liv. Vårt samhälle intellektualiserar så kraftfullt att vi delvis tappat verklighetsförankringen. Det gör relationer, särskilt mellan man och kvinna ibland svåra.
I synnerhet män får dåliga råd. Empatin med män och insikten i hur det är att vara man är låg. Jag vill använda mina erfarenheter för att dra mitt strå till stacken och vara en motvikt.
Individen är fortfarande central. Var och en kan bara finna sig tillfreds genom att förhålla sig till sig själv och sina livsbetingelser. Om det jag skriver inte passar alla individer, utmärkt!
Det är bra att de vet det och inte anammar andras åsikter okritiskt. Fast jag vill uppmana folk att inte förkasta det ovana alltför snabbt. Vi får åsikter serverade dagligen från mängder av källor. Om du trots alla goda råd och önskvärda värderingar inte finner att du blir lycklig och får goda relationer kanske det är värt att lufta de invanda tankemönstren och reflektera över om inte en annan förståelse av världen kan ledsaga dig bättre.
…fint SR.
Vägen fram till insikt är olika men ofta kantas den av mindre eller större livskriser.
Med motgångar följer personlig utveckling genom att smärtan i din livssituation är för stor och att du måste gå nya vägar för att ta dig till lycka igen. Oavsett anledning till livskrisen, ofta tänker man nog resten av livet före och efter krisen. Och hur man var före och hur man utvecklades efter krisen.
Kan du Michael eller någon annan svara på en sak?….vet ni inte har facit och varje sak e olika för varje individ. Men gång efter gång träffar jag på män som ständigt ska associera sina ex till saker man pratar med dem om.
Jag träffade en kille, kan inte säga det var super seriöst men sådär nytt men ändå bägge hade intresse för varandra. Vi satt och pratade om silikon i brösten och jag sa jag funderat över att lägga in pga jag inte e nöjd med mina, då direkt säger han till mig, tänk lite på att du kan bli känsligare för beröring, så sa han min förra detta hade silikon och när jag rörde vid hennes bröstvårtor så fick hon nästan lite ont.
Jag sitter här och rannsakar mig själv, för jag tog upp detta m honom varför jag drog mig undan honom, sa att jag alltid lyckas träffa män som ständigt ska prata om deras ex. Jag vet att alla har ett bagage, även jag och jag vet att alla har ex och så, men ska man verkligen gå in i något nytt och prata om sina gamla, hur dem va, deras kroppar och hur dem levde? När jag tog upp hur jag kände fick jag till svar att jag var drama, att han tog upp det pga vi pratade om silikon men jag sa till honom att det kvittar om du så haft 20 stycken som haft silikon, jag är inte intresserad av att veta att din förra e känslig pga att du tar henne på bröstvårtorna. Är jag tramsig? Jag bara känner att jag e så trött på att höra vem dem varit m och såvidare. Nytt skaväl vara nytt och det gamla i det gamla? Jag har en tendens att dra ti/på mig män som ältar det förflutna och pratar om sina ex som att det e helt normalt och när jag tar upp det så är det helt plötsligt mig det är fel på att jag förstorar det. Var går gränsen?