Föreställ dig att du går på gymmet och enbart tränar en enda muskelgrupp. Dag efter dag i månader, ja, t.o.m. år. Om du har turen att klara dig utan skador, får du fantastiskt välutvecklad styrka just där krutet lagts. Men vad händer med övriga kroppen?
Samma princip kan översättas på parrelationer. Vad händer om du och partnern enbart har fokus på barnen? Eller det praktiska? Och samtidigt missar intimiteten. Emotionella muskler som aldrig tränas förtvinar. Den nära kommunikationen som fått stå och damma igen i kulisserna.
Att bryta mönster och förändras tar tid. Vagt hållna nyårslöften förändrar inget. Vilket däremot ihärdig, smart och flexibel upprepning gör. För den som vill och har passion erbjuds oändliga möjligheter.
Är en partner som inte tycker att ni ”skall krångla till det” och som vill fortsätta det bedövande vardagsmonotona verkligen något för dig? Ett inre som skriker efter någonting mer. En kropp och sinne som ser livet som någonting större än enbart existens.
Så kan dörrarna till förändring öppnas:
- Rör vid varandra. Utan äkta sexuell närhet nöts förhållandets självförtroende ned. Missa aldrig detaljerna!
- Berör genom överraskande gester och ord. Människan gavs föreställningsförmågan och fantasin. Alla kan vara kreativa så låt inte ursäkterna sitta i ditt knä.
- Prata med varandra så att inte dagen kommer då ni inte längre vill.
- Se det i dig själv som du helst vill blunda för. Sår som skall kunna läka behöver ses om.
- Ge utrymme för spontanitet. Krampaktig kontroll och monoton förutsägbarhet kan få den bäste att själsligt självdö.
- Se, lyssna, ge och ta emot komplimanger. En man sa till mig: ”jag tröttnade på att uppmärksamma och ge henne komplimanger, eftersom hon ständigt viftade bort dem.” Orden behöver få en landningsbana i den de är riktade mot.
Allt levande behöver syre: hur andas du liv i din relation?
Förändra ditt liv på trettio dagar – webinar den 15/5 klockan 21.00. Du är varmt välkommen!
Michael Larsen – relationscoach
Idag har jag lämnat….han som var så mycket trygghet men som jag aldrig kan prata med. Nu är det kaos i huvudet…var det verkligen rätt..?..en del saker var ju bra…var detta förhastat? Allt bara snurrar..fast vi ”pausat” två gånger sedan december för att jag vill prata om saker och han bara är tyst….
Gör ont att jag sårat…ville inte det…älskar en del sidor men får inte ihop helheten..för mycket gråt och funderande när vi inte pratar och jag har lämnat så många gånger i mitt eget huvud och idag gjorde jag det IRL….dåligt samvete och saknad….
Vad svårt du har det förstår jag. Vad modig du är som vågar ta steget trots dina tvivel. Många tankar och känslor går man igenom och att du så bra kan sätta ord på det där vakuumet och kaoset….
Tack för att du delar med dig.
Berättelser gör skillnad för andra.
Så tacksam för din fina kommentar Anneli…precis när man känner sig ensammast i världen så svarar du…Tack! Ha en fin dag och helg!
Jag har också känt mig ensam, haft ångest så jag kräktes, gick ner till 45 kilo och kunde knappt få i mig mat, sov inte osv. osv.
Gick ändå till jobbet, höll fasaden inför mitt barn och pratade bara väl om hennes pappa och bröt ihop helt på nätterna när jag var ensam i mörkret.
Det är här man kan dela sådant och få veta att just det, andra känner det samma o kämpar också.
Så idag kämpar du för dig själv och alla här som delar dina känslor o känner igen sig i dig.
Tack