Jag kan försöka glömma dig genom att vara ständigt sysselsatt, alltid på språng med massor med bollar i luften samtidigt. Jag missbrukar t.o.m. för att slippa se och lyssna till dig. Ibland är jag en kärleksjägare som tar upp jakten på förälskelsekicken för att inte känna tomheten. Den tillfälliga kemiförändringen i hjärnan ger mig lättnad.

Det finns ingenstans att gömma sig. Hon eller han är med dig – konstant. Inte ens på semestern är vi fria från dig: jag! Du är den enda personen som det inte går att komma undan, även om förhållandet visar sig vara katastrofalt. Försonas eller fortsätt vara en medborgare utan land.

Ibland kommer stunderna då det blir lugnt och tyst. Då hinner jag ikapp dig. Har mött människor (inkluderat mig själv) som gått, nej sprungit för att inte behöva känna hur de egentligen mår. När de är gamla och det här livet inte har många dagar kommer de – frågorna som aldrig ställdes: ”vem är jag. Vad tycker jag i djupet av mig själv om? Vad gör mig hel och värd att älska? Behandlar jag andra och mig själv väl?

Det är en kärlekshandling mot våra barn, en partner och oss själva att stanna upp och börja lära känna jaget bakom maskeradmaskerna.

Vad kan vi göra för att stanna upp en liten stund en dag som idag?

Michael Larsen – livscoach

lugn