Det tar inte lång tid för mig att inse att det aldrig kommer att fungera mellan dem. Två personer som har övermannats av argumenten i sina egna huvuden. Två som försöker bevisa för partnern hur fel hon och han är. De förlitar sig på sina skarpa intellekt men saknar relationsintelligens. Så insnärjda i den egna retoriken!
En kan aldrig vinna i förhållandet! Två behöver få känna sig respekterade och förstådda.
Impulserna inom oss som bara kräver att få skrika ut sin sanning, utan att reflektera och känna in: ”hur är det att vara min partner tillsammans med mig just nu?”
Relationsintelligens: förmågan att kunna sätta egot i pausläge och lyssna till vad den andre säger utan att bli självutplånande. Insikten om att ingen relation fungerar om det inte finns samhörighet och en kommunikation som säger: ”jag förstår kanske inte allt som du säger och gör, men jag förminskar dig inte eller behandlar dig som om du inte existerar bara för att jag inte förstår. Jag är nyfiken på dig! Jag vill väl!”
Så utelämnade vi är åt våra förutfattade meningar, sår från tidigare förhållanden, uppväxt, känsloslaveri, åsikter, avstängdhet, kopiering av föräldrar etc.
Vem lärde dig vad kärlek är? Vem pratade med dig om lyssnandets konst? Om att känna och förstå de egna behoven? Att egot kan vara en fruktansvärd tyrann? Att kärleken inte kräver att du ska offra din integritet?
Vem hade du som din kloka mentor?
Alltför få! Är det konstigt att våra relationer inte utvecklas utan istället dör på stressens och icke-kommunikationens slagfält?
Vi behöver göra upp med den självutplånande eller narcissistiska delen inom vår egen person, så att vi inte beter oss hänsynslöst mot jaget eller den andre.
När det uppstår en konflikt; ta ett par djupa andetag och fråga dig själv: ”vilka alltför vanliga och destruktiva beteenden är jag på väg in i just nu? Hur kommer det kännas för min partner om jag himlar med ögonen, lägger armarna i kors, kliver för nära, vänder ryggen till och/eller anklagar, är ironisk och drar upp gamla saker?”
Det vi inte ser och erkänner kommer vi aldrig att kunna förändra. Och förändras måste vi då det är en naturlag.
Det är skillnad på tystnaden som kväver och den som ger syre till er båda. Visdomen vet när vi ska prata och när vi ska vara tysta!
Michael Thor Larsen – relationscoach
.