Är du som jag och de flesta andra människor, en person som behöver känna den röda tråden av sammanhang, mening, struktur och något att längta till? I går lekte jag med tanken: hur hade det varit om jag inte hade mina döttrar, familjen och vännerna, arbetet, skrivandet, träningen etc.? Allt det där som är alldeles för lätt att ta för självklart och som är själva halspulsådern. Fick en rejäl smak av obehag, ja näst intill panik.
Kan förstå ångesten hos de som flippar ut, där psyket blir likt en blinkande GPS. Det är ingen slump att vi återkommer till favorit restaurangen/kaféet, går den där rundan, sänder sms:en, utövar religion/andlighet, är tränare åt barnen i idrottsklubben etc. Det ger en känsla av ordning, igenkännande, mening och att det finns någon som väntar på oss. Det kan t.o.m. vara en fråga om överlevnad – om inte fysisk, så mental och känslomässig sådan.
Vilken är din röda tråd?
P.S. Har ett tips till dig – Läs ”Real love” av Dr Greg Baer. En måste bok!
Michael Larsen – livscoach
Lämna en kommentar