Jag påbörjade inte viktiga saker. Sköt projekt på framtiden och väntade på det ”rätta tillfället”. Allt det som hängde i luften och behövde avslut; och som jag var en passiv åskådare till. Hade drömmar som lågt snyggt paketerade, men handling saknades. Förstod inte att jag var förlamad av depression! Behövde ”bara” få komma på fötter. Lite vind i seglen och så skulle allt bli fantastiskt!
Trodde att jag förstod! Var ju utbildad i mänskligt beteende. Så lätt det är att vara blind för sin egen person. Så nära till hands att vara ”expert” på andra!
Hade ingen aning om var jag befann mig, vart jag ville och vad jag behövde göra. En fullständig sörja av misslyckande, dåligt självförtroende, skuldkänslor som malde, och energi som jag inte hittade uttrycksformen för. Var ytterst bekant med frustration och förlamande uppgivenhet.
Behandlade mig själv på ett sätt som jag aldrig skulle behandla en vän eller älskad.
Alltför många tror att de har tiden på sin sida! Att de en dag kommer att umgås mer med barnen, påbörja eller avsluta den där utbildningen, göra resan som varenda fiber i vår kropp längtar efter, göra om rummet så att vi kan njuta av vistelsen där, ge den egna kroppen det som den faktiskt förtjänar (hälsosam uppmärksamhet och handling), avsluta med personen som dränerar oss på lycka och kunna umgås med jaget utan att få ensamhetspanik.
För mig innebär det att vara en vän till sig själv att:
- Prata med mina döttrar – verkligen samtala med dem.
- Träna fysiskt och vistas i naturen (något av det mest läkande vi kan göra).
- Lära mig nya saker och läsa böcker som bygger upp mig som människa.
- Lyssna till mitt djupare samvete/sanning och agera utan bortförklaringar.
- Att inte igång alltför mycket på idiotin i flödet där ute (människor är som de är och det finns ingenting som jag kan göra åt det).
- Att inte slösa med min dyrbara tid, utan vårda den genom att bl.a. gå upp tidigt på morgonen för att skriva och träna.
- Aktiviteter som får det att knyta sig i magen av glädje (du kan t.ex. inte åka vattenskidor eller ”fritt fall” och samtidigt grubbla över det som varit).
- Att någorlunda väl få ihop ord och handling. Och avslöja mig själv när gapet är för brett.
Vad behöver du göra? Vad behöver du hitta inom dig själv så att du har någonting att gå upp till om morgonen?
Michael Larsen – relationscoach
Tack, ibland dyker de rätta orden upp precis när man behöver höra dom, när man själv inte kan reda upp sina känslor eller kan förstå dessa destruktiva tankar. Jag borde vara lycklig, har inget direkt som tynger mig. Jag borde vara utvilad och full av energi efter fyra veckors semester men jag är bara tom och förvirrad just nu.
Men det du just beskrev gav mig en förklaring och en plan.
En lättnad att läsa dina texter.
Tack !
Men vilket inlägg, wow! Så mitt i prick! Som om det hade varit min resa.
Du är så snäll och det är så värdefullt att du delar med dig om dina tankar.
Tack fina du