Jag hör paret som sitter tillsammans på kaféet och mannen som uttalar några emotionellt intelligenta ord: ”Vet du vad älskling? Förlåt mig för i morse. Jag lyssnade inte på dig. Jag var så förbannat uppfylld av min egen stress, men nu är jag här igen!”

Och den enormt betydelsefulla responsen: kvinnan tar emot orden! Mannens meningar hittar en landningsbana som är tillräckligt generös så att de kan mötas. Inga himlande ögon och kontrande kommentarer från hennes sida. Jag imponeras av dem!

Om förhållandet befunnit sig i den ”röda zonen”, hade striden fortsatt här vid bordet ute bland andra. De hade försökt lösa kriget med nya attacker. Egentligen hade de inte ens försökt lösa någonting, utan enbart kämpat för att få rätt. Två som alltid ska ha rätt är en katastrofal kombination!

I en relation som kört för länge och långt på den nedbrytande relationsvägen ser vi några olika scenarion:

  • Två som känner sig ledsna, sårade, förtvivlade, uppgivna och inte vet hur de ska nå fram till varandra. Det finns god vilja men ingen kunskap om empatisk kommunikation.
  • En som känner sig fullständigt överkörd av härskarmetoder. Ett självförtroende som körts i botten av förgiftande ord och handlingar från partnern.
  • En som ser sig som en ”vinnare” – ett uppblåst ego med ett enda syfte: att tvinga på den andre sin ”sanning”. Oavsett relationskostnaderna! Alla former av självrannsakan/reflektion saknas.

En partner som känner sig i konstant underläge, kommer om/när hon eller han börjar stärka sig själv, att börja ifrågasätta hela relationen. Och med stor sannolikhet så småningom att lämna.

Mannen vid bordet bredvid kunde ha gett sig på flickvännen:  ”Du är alltid så tjatig! Aldrig nöjd!”

Han hade kunnat försöka ”undervisa” henne om hur katastrofalt beteende hon har. Ingen självreflektion kring det egna sättet att kommunicera.

Jag tycker om det engelska ordet ”soothing” (mildra, lugna). Inte från en position av underläge i tvåsamheten, där man med alla medel försöker lugna en partner som beter sig gränslöst. Utan därför att det finns ett skönt växelspel mellan två individer. ”Ibland har du mer på ditt tålamodskonto. Ibland är det jag!”

Grundregeln är: gör aldrig så att din partner att känna sig ensam i ditt sällskap! Vi lämnar inte platsen och tillståndet där vi känner oss hemma i oss.

Michael Larsen – relationscoach

Så lämnar du en narcissist – webinar den 22/2 kl 20.00. Du är varmt välkommen!