En vacker kvinna var ute och åt efter en lång arbetsdag. Det tog inte lång tid förrän män började närma sig, med förhoppningar om att skapa kontakt och försöka vinna fördelar. En gav uttryck för hur vacker hon var och en annan vilken fantastiskt fin kropp hon hade. Hon kände sig så innerligt trött på den här typen av repliker och frågade:
”har du någon som helst aning om hur många gånger en kvinna får höra på den här typen av ytliga närmanden? Och hur mycket du kommunicerar gällande din person genom ditt sätt att se på mig.”
Smack!!
Ju mer djup och autentisk självkännedom vi skaffar oss, desto starkare emotionell intelligens vill vi se i en partner, eller eventuell sådan. När vi känner det högre jaget, nöjer vi oss inte med ytliga kontakter, någon som skall se till att hålla ensamhet borta och en att dela boendekostnader med etc. Utbudet smalnar alltså oundvikligen när vi ser oss själva i ett starkare ljus.
Varför?
Jo, därför att när vi rört oss högre upp på behovspyramiden, händer det någonting: vi behöver…Nej, vi måste ha och få känna en samhörighet som är långt utöver det vanliga. Platta klichéer och objektifiering duger inte längre. Vi söker någon som vi kan spegla oss själva i, som utmanar det vi aldrig tidigare känt och som ser oändligt mycket mer än ett ”pretty face”.
Vem ser du i spegeln?
Michael Larsen – relationscoach
Så himla träffsäkert beskrivet! Du sätter ord på precis det jag känt och tänkt: marknaden krymper drastiskt med ökad självinsikt och medvetenhet. Som en bästis brukar säga; ibland önskar jag att jag vore lite mindre smart-då vore jag nog lyckligare!
Tack!!! Det bästa jag läst på länge
Att du alltid träffar ”huvudet på spiken” gång på gång ❤.
Detta är något jag tänkt mycket på den senaste tiden.
Denna beskrivning du skriver om är något jag upplevt de senaste 20 åren. Jag har fallit pladask tidigare men med stigande ålder så betyder det bara mindre och mindre. Det är bara tomma ord i mina öron numer. Man vill bli sedd med det man har inom sig, inte skalet.
Jo nog har marknaden krympt väsentligt! Men jag välkomnar det ändå. Slipper lägga ned tid på, för mig, helt fel män. Tackar och bugar för hjälpen att se allt ännu tydligare!
Sanningen i vitögat …
Kan bara le igenkännande. Trodde att jag levde med mannen i mitt liv och att vi skulle bli gamla tillsammans men tji fick jag. Hade nog aldrig trott att jag skulle bli singel vid 53, men så blev det. Han, gjorde ett rejält nerköp och valde en yngre och väldigt omogen kvinna. Hans val och hans förlust.
Nu får jag höra att ”utbudet” är mindre. Så kanske det är och samtidigt ställer jag betydligt högre krav. Tänker att då får det väl vara så. Jag har inte bara skaffat mig erfarenhet med åren utan också utbildning och jag behöver helt enkelt ha en person i mitt liv som också ger mig mental stimulans, som står på samma nivå. Visst hade utbudet varit större om jag inte hade de kraven men jag är som jag är och har alltid varit nyfiken och utvecklas ständigt. Det kommer jag inte sluta med, tror helt enkelt inte att jag kan. Det finns säkert någon där för mig i framtiden, det tar bara lite längre tid för oss att hitta varandra. Och just nu behöver jag tid för att läkas så det är okej.
Du skriver så bra Anna. Beskriver det jag går igenom och så mycket hur jag tänker och känner.
Ja jag kan också känna att det får ta sin tid att hitta mannen som jag kan dela allt med. Efter att ha levt i ett bra och sunt äktenskap som tyvärr gick över till ”familjen företag”, och därefter träffade en man som jag trodde var en man jag kunde leva med och bli gammal med. Men det visade sig ganska snart att han hade en hel del åsikter med mera som övergick till lite härskarmetoder. Efter 6 år , efter tusen avbrott, har jag äntligen tagit mig ur den destruktiva relationen. Nu ska jag läka, ge mig tid att bara vara med mig själv. Det är lite ovant att vara själv, förutom barnen förstås. Men ovant att inte ha den där självklara personen att dela allt med såsom snacked efter jobbet, planering av semestrar, dela vardagen med osv. Men jag tror att det kommer att ge sig bara jag får landa. Landa och känna ett lugn. En dag i taget! Denna gång ska jag lyckas till 100%. Inte falla för frestelsen att ta kontakt igen när ensamheten börjar tränga sig på. Tiden är min vän:-)