Det irriterar mig att det irriterar mig – åsiktsmaskineriet där det verkar vara viktigare att ha en åsikt än någonting annat – och en politiskt korrekt sådan. Hårda, nedlåtande, tillrättavisande och ”utbildande” ord. ”Tyck som mig annars stämplas du som fördomsfull, rasist, trångsynt” etc.

Jag beundrar människorna som agerar i det tysta. Hjältarna som inte skriker ut den egna förträffligheten. Igår berördes jag enormt starkt av det här videoklippet. Aldrig sett något liknande! Okända människor som riskerar sina liv för att rädda de nödställda. De bara gör det. Skulle vi fråga dem: ”varför?”, hade svaret kanske låtit: ”varför inte? Jag är människa och de är människor. Känner inget annat alternativ.”


När vi agerar på vår egen medmänsklighet och handlingskraft finns det inte tid och energi över att tycka till om andra. Det politiska moraliserandet tystnar och vi går vår egen väg – inifrån. Den djupa övertygelsen av ett okuvligt ”YES!” ger frihet på alla plan. Vi behöver varken förklara eller försvara eftersom det bara ÄR.

Michael Larsen – livscoach och mental tränare