Vi vill ha en partner som är trygg och vet vad hon/han vill i livet. Det skadar inte med ett fördelaktigt yttre. Är social, har ett bra förhållande till sin familj och vänner. Gärna en sund livsstil och vältränad kropp. Kanske barn i rätt ålder? Klok, reflekterande, spontan, stabil, kan prata känslor, spirituell, koll på ekonomin, härlig kyssare, god lyssnare, åldras med grace, älskar naturen…

Vi önskar en trygg vän och passionerad älskare/älskarinna i en och samma person. Vi kanske inte vill erkänna det för oss själva; men det är mycket som vi behöver, vill ha och längtar efter i en partner.

Har vi rimliga förväntningar?

Min erfarenhet säger att det finns två ytterligheter: de som har alldeles för högt ställda förväntningar, och de som har alldeles för låga (kommer att skriva om de låga förväntningarna imorgon).

Ingen människa i världen kan leva upp till allt det ovan nämnda; särskilt inte på en och samma gång. Och det är en av de stora anledningarna till varför så många relationer rasar samman. Besvikelser avlöser besvikelser!

Orimliga förväntningar är fribiljetten utför relationsstupet!

Men ska vi istället nöja oss med mindre? Ska vi sänka nivån på vad vi längtar efter och behöver?

Det handlar inte om att sänka nivån utan istället inta en rimlig attityd till kärleken.

Älska i emotionell nöd och lust… (när hon/han är allt annat än i sitt livs form. Liksom i sitt mest attraktiva jag).

Om vi i våra personligheter är präglade av ett sökande efter någon som ska uppfylla punkterna på våra checklistor, är det definitiv nödvändigt och stanna upp och reflektera: ”Hur är jag som partner? Finns egenskaperna som jag söker i en annan inom mig själv? Har jag en realistisk bild av min egen person?”

En oerhört viktig beståndsdel i ditt och mitt liv är förmågan att kunna vara emotionellt självförsörjande. Det betyder att inte ständigt lägga vårt mående i händerna på en annan person. Utan bete oss på ett sådant sätt gentemot vårt jag som fyller oss med positiv energi. Vi behöver hitta våra egna laddningsstationer; små oaser av: ”det där gjorde jag bra! Jag tog ansvar för mina handlingar. Gjorde det som jag sagt att jag ska göra!”

Hon eller han kanske inte kan prata känslor såsom du önskar. Hon eller han kanske inte är intresserad av djupare reflektioner. Vi kan slå huvudet i väggen år efter år. Hon eller han kanske aldrig kommer att bli den som du behöver. Och då blir frågan: vad ska du göra åt det?

Det är lätt att fastna i fällan: ”om hon/han bara förändrar…så kommer jag att må så mycket bättre.”

Medberoende & konsten att bryta den känslomässiga fångenskapen – webinar söndagen den 20 september klockan 21.00. Du är varmt välkommen! Följ den här länken för anmälan.

Michael Thor Larsen – relationscoach